
Foto:Titti Olsson

Foto:Titti Olsson

Foto:Titti Olsson
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
I Sverige beger sig varje vardag nästan 2 miljoner barn och unga till skolan där de sedan befinner sig en stor del av sin vakna tid. Unga vuxna som avslutar sina gymnasiestudier har sammanlagt tillbringat ungefär hälften av sin vakna tid i skolan. Förskolan och skolan hör alltså till de platser som är allra viktigast för barns och ungas utveckling, och självklart erbjuds de därför de allra bästa miljöer som en kommun, ett land, kan erbjuda sina yngsta medborgare. Eller?
När det internationella nätverket ISGA, International School Grounds Alliance, höll sin världskonferens i Lund 12–14 september 2016 var det den femte i ordningen. Denna gång stod Lunds kommun tillsammans med Movium värd. Förra året hölls konferensen på Bali, 2017 är det Berlins tur och 2018 Yokohamas. Över 200 deltagare – pedagoger, landskapsarkitekter, arkitekter, planerare och forskare – från sammanlagt 17 olika länder och fem kontinenter besökte Lund och konferensen. På scenen stod huvudtalare från Sverige, Storbritannien, Danmark, Kanada och Indonesien. De dela de med sig av erfarenheter och forskningsresultat, de talade om hur barn lär sig, hur man väcker motivationen genom att spinna på barnens egen nyfikenhet. Utan nyfikenhet och lust att utforska skulle vi aldrig utvecklas. Hur bra är skolan på att ta vara på denna drivkraft hos barn?
Det finns en tydlig gemensam nämnare över hela vår värld just nu: rädslan för att det ska hända barn någonting som gör att de överbeskyddas snarare än skyddas, med resultatet att de i sämsta fall hindras i sin naturliga utveckling. Därför fattar nätverkets ledningsgrupp, bestående av runt 30 delegater från hela världen, under sina uppföljningsdagar direkt efter konferensen, ett beslut om ett internationellt uttalande om barns rätt att få anta riskfyllda, men inte farliga, utmaningar. Barn måste få söka och skapa sina egna utmaningar så att de kan komma vidare genom att lära av sina egna misstag och segrar. Våga pröva. Få lov att pröva.
I rektor Mohammad Ariefuddins skola på Java tränas barnen i att övervinna sina rädslor genom att utsätta sig för prövningar i skolans närmiljö, där skogen och floden finns. Först identifierar de gemensamt de eventuella problem i klassen som de vill förändra, kanske handlar det om att barnen samarbetar dåligt med varandra och med sin lärare. Barnen får först göra lekfulla samarbetsövningar ute på skolgården för att stärka känslan av kraften i en kollektiv handling. Graden av utmaning stegras. Slutligen får barnen anta personliga utmaningar som att svinga sig i rep över floden, och manövrera en liten farkost på det virvlande vattnet. Barnen reflekterar sedan tillsammans över sina erfarenheter.
När man upplever att man övervinner sin rädsla, bemästrar sina farhågor, sina rädslor, och hanterar sin situation känner man sig stolt och lycklig. Man får en aha-upplevelse. Vi vet inte vad som kommer att hända barnen i framtiden, säger rektor Mohammad Ariefuddin, därför måste vi förbereda barnen genom att ge dem ett gott självförtroende och en god förmåga att samarbeta med andra. Utmaningen är själva bränslet. Det är energin som ger kraft att förändra någonting till det bättre, säger han och tillägger: Barn kan inte lära sig detta på något annat sätt, de måste få anta utmaningar, få uppleva det själva, de måste agera med hela kroppen!
Det finns en kraft som sjuder de här dagarna i Lund. Det finns inte bara gemensamma ambitioner bland alla dessa människor som samlats, det finns en stark och orubblig vilja att skapa bättre förutsättningar för barn och ungdomar. Deltagarna gör studieturer, bland annat i Lund, och besöker skolor och förskolor. Det väller in hundra besökare i Uteförskolan Vindens lilla vildvuxna trädgård, där barnen är i full färd med att såga ved till sin brasa. Hundra besökare tar del i hur barnen på S:t Hans-gården vårdar sina kaniner, sina får och getter och varandra i en unik och kreativ miljö. Hela världen får ta del av de processer som kontinuerligt pågått under Naturskolans vingar i nästan 25 år.
Lunds kommun är den kommun i landet som arbetat längst med att utveckla barns utemiljöer i skola och förskola. Lund bör känna sig stolt och inse vilken enorm resurs som finns bland alla dessa människor som jobbar för levande gröna miljöer i skolans värld, personer som ständigt har barnens bästa, barnens utveckling, för ögonen och anser att det är självklart att en kommun, ett land, erbjuder sina yngsta invånare det allra yppersta. Det handlar ju om framtiden.
TITTI OLSSON
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?
En lekfull stad
Vad är en lekfull stad – finns den ännu? Vad betyder det för planeringen, stadsbyggandet och landskapsarkitekturen, frågar sig Fredrik Jergmo, som har siktet inställt mot en spännande och lekfull vår för Tankesmedjan Movium.
URBAN NATUR OCH HUMAN STAD!
Tack för 2021 – mer kunskap, sammanhang och inspiration 2022!
Plats för vadå?
Ger vi kommande generationer möjlighet att hitta lösningar på de utmaningar de kommer att ställas inför? Anders Rasmusson reflekterar kring resilienta städer och vad som kommer att behövas.
Mer makt åt barnen!
Fem femteklasser i Ängelholm har diskuterat makt, demokratin och stadsbyggnad i det Formasstödda forskningsprojektet ”Lek för demokrati”.
Landskapsarkitekturens Ingmar Bergman
Harald Klein har under 2021 fördjupat sig i Sigurd Lewerentz verk. Lewerentz sätt att dramatisera landskapet får honom att tänka på Ingmar Bergman.
Tillsammans!
Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl kom nyligen hem från Arkitekturbiennalen i Venedig och reflekterar över om miljöarbete verkligen gör skillnad?
Värdet av estetik
Medvetenheten om att vi måste tänka holistiskt finns nog, åtminstone som en teoretisk kunskap, hos dem som planerar och formger våra urbana miljöer idag. Men när sjunker den intellektuella medvetenheten in och söker sig vidare till hjärtat och blir en integrerad insikt? I sin krönika reflekterar Titti Olsson över sinnesförnimmelser, respekt för naturen och framtidens urbana livsrum.
Lägg till ny kommentar