
Samsungs ljusreklam vid Berliner Dom. Foto: Petter Åkerblom

Berliner Dom med fredsduva. Foto: Petter Åkerblom

Graffitti-vägg Berlin. Foto: Petter Åkerblom
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Andra vill också tjäna pengar. Ljusfestival till trots lystes natten upp av gigantiska reklamskyltar. Det är det stora sydkoreanska företaget som säljer självantändande telefoner som köpt in sig med ljusväggar stora som fotbollsplaner på flera platser i city. Ljusstyrkan är bedövande och försämrade, (läs: konkurrerade ut) upplevelsen av den fantastiskt ljussatta Berliner Dom (ser du fredsduvan?).
Under festivalen den 7-16 oktober bjöd staden på ljusfest varje kväll från sju till midnatt. Inte ens under dessa timmar befrias staden från denna mördande kommersiella ljusreklam. Ingen jag mötte när jag vandrade runt förstod vad den gjorde på en ljusfestival. Irritation fanns på platsen.
Detta väcker många tankar. Särskilt när tankarna löper vidare till den ilska som riktas mot klotter och graffitti, som finns på många håll, naturligtvis också i staden Berlin. Men sånt förstör minsann stadsbilden, det är straffbart, usch och fy. Men hallå, var går gränsen? Är inte ljusreklam minst lika störande? Bakom gatukonsten finns naturligtvis en delvis uppluckrad syn på vad som är rätt och fel, och visst kan graffitti betraktas som att förstöra annans egendom. Graffitti kan vara uttryck för undertryckt frustration men också för ett äkta samhällsengagemang med mening och budskap.
Graffitti har blivit en konstform som mer eller mindre har assimilerats i dagens urbana värld. Men när det gäller ljusreklam tycks en tillsynes okritiskt tillåtande attityd härska. Ska det vara på det sättet? Måste vi acceptera detta optiska buller?
Stäng av ljusreklam under ljusfestivaler, det är väl ändå ett anständigt minimikrav.
PETTER ÅKERBLOM
Hur ser det urbana friluftslivet ut?
Konsumerar vi urbana varelser naturupplevelser som vi äter glass, undrar Caroline Dahl, som varit på en tankesmedja om urbant friluftsliv i Sundsvall.
Vem värnar den goda jorden?
Det råder bred politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige måste öka. I ljuset av den nya nationella livsmedelsstrategin vill Göran Nilsson värna åkermarkens värden.
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.