Krönika

genom detaljerna ser vi helheten

Publicerad 6 september 2012

Att åka tåg i Sverige innebär inte så sällan även att åka buss under en delsträcka. På en sådan busstur, mellan Hässleholm och Älmhult, ser jag något som jag sedan ska komma att tänka på hela vägen till slutdestinationen Stockholm. Vi kör förbi ett majsfält, det största jag någonsin sett, känns det som. Inte så långt från vägen öppnar en cirkel sig i fältet. Mitt i den står en röd stuga med vita knutar. Den har en veranda och över den böjer sig två knotiga tallar.

 

Stugan är inte stor. Den är inte stor alls. Det går ingen väg till den. Tallarna har inga likar så långt jag kan se. Mitt intresse är fångat för flera timmar framöver. Vad var detta? En lekstuga? En konstinstallation? Bor någon där?

 

Ett litet inslag har rubbat min bild av landskapet, satt igång mina tankar. Var det bara jag som såg stugan, gick den mina medpassagerare obemärkt förbi?

 

Den röda stugan får mig att tänka på en byggnad som ligger på en åker en bit från stationen i Landskrona. Från perrongen ser man till huset men det är nästan omöjligt att se hur stort det är, hur långt det är dit. Ensamt på en åker ligger det, vägen dit är inte uppenbar.

 

Under min utbildning till landskapsarkitekt i Alnarp ägnade vi en hel kurs åt upplevelsen av byggnaden. Det var formlära och under tio veckor vände och vred vi på denna upplevelse. Vissa delar av upplevelsen var gemensam; osäkerheten i vad vi såg där på avstånd på perrongen, ovetskapen om vilken väg vi skulle gå för att komma fram till huset. Andra delar delade vi inte; byggnaden var större eller mindre än vad man först trott, den var gjord av det material som den först verkat vara eller ett helt annat.

 

Arkitekten Inger Bergström menar i sin avhandling om rumsliga upplevelser att vi påverkas av vår omgivning på flera olika nivåer. Vissa reaktioner har vi gemensamt som människor. Exempel på en sådan är att vi hellre sitter på en parkbänk med skydd i ryggen än på en bänk mitt på en öppen gräsmatta. Andra preferenser är personliga och beror på vår historia och våra erfarenheter.

 

Små saker i vår omgivning påverkar oss. Inte alla ser samma små saker, en del detaljer går vissa av oss förbi. Men att alla inte tar del av allt är inte en anledning att avstå från utmejslade detaljer när vi bygger gemensamma miljöer. Tvärtom, vill jag påstå. Upplevelsen av detaljer gör att jag skapar en personlig relation till en plats. Och i en stad som vi delar med många okända är även de personliga platserna mycket viktiga. 

 

Karin Andersson

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor