
Foto: Petter Åkerblom
Fysisk aktivitet är mer än idrott
Vad menar regeringen när den vill stimulera mer rörelse och friluftsliv i skolan? Nyligen presenterade tre ministrar insatsprogrammet Samling för daglig rörelse. Det är en nationell kraftsamling för att få fler barn och unga att röra sig mer varje dag. Tankesmedjan Movium gillar ansatsen men saknar satsning på utomhuspedagogiken.
Om man växlar mellan utomhus- och inomhusaktiviteter i skolan visar både forskning och beprövad erfarenhet att man får mer nyfikna elever och på sikt ökad måluppfyllelse och bättre betyg. Ett skäl är att de rör sig mer. Det är dock svårt att se någon koppling till detta i regeringens kraftsamling. Samtidigt ligger utbildningsminister Gustav Fridolin bakom ett statsbidrag som kan förbättra skolans och förskolans utemiljö och främja lek, lärande och fysisk aktivitet.
Den dag regeringen ger våra skolmyndigheter i uppgift att följa upp utemiljöns betydelse för elevernas skolresultat, då skulle vi äntligen ta ett steg i rätt riktning. Men myndigheterna hukar i vassen. Borde de inte annars visa att de känner till forskning som visar att utomhusundervisning både bidrar till mer fysisk aktivitet och till att förbättra skolresultaten?
Klassrummet räcker inte för att skapa sammanhang och göra lärandet meningsfullt. Därför tar Tankesmedjan Movium och nätverket Utenavet just nu fram en kunskapsöversikt över nationell och internationell forskning om utomhuspedagogikens kognitiva effekter, det vill säga hur lärandet påverkas av utevistelse.
Översikten kommer att presenteras på konferensen Ute är inne i Nynäshamn den 21-22 september. Konferensen koncentreras till hur utemiljön kan utformas och användas som språngbräda till kreativa lärprocesser, nyfikna elever, ökad måluppfyllelse och minskat utanförskap. Med metoder där stillasittandet är begränsat. Och som inte kräver en enda timme mer idrott på schemat. Kom till Nynäshamn du också!
Regeringens kraftsamling präglas av mer idrott på schemat. Men inte bara det – regeringen ger också exempel på hur skolor kan arbeta för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, och pulshöjande aktiviteter. Skolverket har fått i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan bidra till att nå målet att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.
Friluftsrörelsens roll för att skapa intresse och möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig i naturen lyfts också fram. Bland annat betonas Svenskt Friluftslivs möjligheter att stärka skolors förutsättningar för daglig rörelse. Utbildningsminister Gustav Fridolin konstaterar: ”Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet.”
Toppenbra. Så långt. Men ska det fungera varje dag måste naturligtvis skolan har tillgång till en fungerande skolmiljö. Tänkte ministrarna på det? Var ska barn och unga röra sig i en skola utan skolgård? Var sker barns och ungas naturkontakt i den täta staden, där de i många fall inte kan/får ta sig till skolan på egen hand? Finns det verkligen plats för urbant friluftsliv med vår tids stadsbyggnadsideal? Movium återkommer till detta tema i vårt nästa nummer av Tidskriften STAD (nr 18, ute i september).
När det gäller skolmiljön är huvudproblemet fortfarande att kommunerna kan tillåta skolverksamhet i lokaler utan skolgård trots nya regler från Boverket. Här måste kommunerna skärpa sig och striktare tillämpa Boverkets allmänna råd om tillräcklig friyta (BFS 2015:1 FRI) i tillståndsärenden gällande ny-, till- eller ombyggnad av skollokaler.
Ännu har de flesta skolor och förskolor egen gård. Notera att det just nu går att söka statsbidrag för att förbättra befintliga skol- och förskolegårdar. Det är en lysande möjlighet att både främja utomhuspedagogik och fysisk aktivitet. Propagera gärna för detta statsbidrag, som kan sökas till och med år 2018 (läs mer).
Glad sommar!
Fotnot: Bakom regeringens Samling för daglig rörelse finns ett "rörelsenätverk" bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen, med syftet att skapa en kontinuerlig dialog om bland annat kompetensutveckling. Läs mer!
PETTER ÅKERBLOM
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
Harald Klein om EU-kommissionens arbete med förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework Program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Jobbar du på ett agilt sätt?
”Agila Ängelholm” är epitetet för den omorganisation av kommunens förvaltning som den nordvästskånska staden beslutade sig för att genomföra 2014. Och man blev därmed ”Sveriges första agila kommun”, som man själv uttrycker det.
Ytan förändrar Bordeaux
Spåren av spridda punktinsatser som skapat helhet och påverkat en hel stad.
Stå i kö
Det finns olika slags köer, en del människor står i kö för sitt levebröd, andra hamnar i en kö som kan få en att skämmas. Lena Jungmark har hamnat i en skäms-kö.
Storslaget möter oprövat i LA
Caroline Dahl har besökt Los Angeles och funnit två diametralt olika parker, båda nya. Vad berättar de om vår tid?
Har du gjort något för klimatet idag?
Tankesmedjan Moviums Fredrik Jergmo funderar i sin krönika över hållbarheten i våra resvanor.
Legobygge som illustration av urban natur
Göran Nilsson har varit på en workshop i Malmö där Lego-klossar blev ett uppskattat sätt att beskriva olika scenarier.
STAD speglar de globala målen
Tidskriften STAD kommer under 2018 att fördjupa sig i de globala målen. Den sociala hållbarheten är central i de urbana agendorna och den urbana livsmiljön står i fokus.
Plattformsdagarna är över – vad händer nu?
Hur tas alla visioner och idéer omhand efter Plattformsdagarna, där kompetenta yrkespersoner förväntas svara på hur just de vill bidra till en ny politik för levande städer, undrar tankesmedjans Titti Olsson.
Framtidens urbana landskap
År 2050: Sovstäder vaknar, soptippar är guldgruvor, förvaltare ett drömyrke, skolgården odlas, bytesplatsen är stadens viktigaste publika rum, mötesplatser flyttar inomhus och drönarna snurrar i skyn.
Pedagogisk modell för levande samhälle
Titti Olsson berättar om en pedagogisk modell för ett framtida samhälle, där allt vilar på tillit, på tilltro till den egna förmågan och kraften i den kollektiva handlingen, och undrar varför vi inte tar hand om guldkornen.
Lägg till ny kommentar