
Foto: Petter Åkerblom
Fysisk aktivitet är mer än idrott
Vad menar regeringen när den vill stimulera mer rörelse och friluftsliv i skolan? Nyligen presenterade tre ministrar insatsprogrammet Samling för daglig rörelse. Det är en nationell kraftsamling för att få fler barn och unga att röra sig mer varje dag. Tankesmedjan Movium gillar ansatsen men saknar satsning på utomhuspedagogiken.
Om man växlar mellan utomhus- och inomhusaktiviteter i skolan visar både forskning och beprövad erfarenhet att man får mer nyfikna elever och på sikt ökad måluppfyllelse och bättre betyg. Ett skäl är att de rör sig mer. Det är dock svårt att se någon koppling till detta i regeringens kraftsamling. Samtidigt ligger utbildningsminister Gustav Fridolin bakom ett statsbidrag som kan förbättra skolans och förskolans utemiljö och främja lek, lärande och fysisk aktivitet.
Den dag regeringen ger våra skolmyndigheter i uppgift att följa upp utemiljöns betydelse för elevernas skolresultat, då skulle vi äntligen ta ett steg i rätt riktning. Men myndigheterna hukar i vassen. Borde de inte annars visa att de känner till forskning som visar att utomhusundervisning både bidrar till mer fysisk aktivitet och till att förbättra skolresultaten?
Klassrummet räcker inte för att skapa sammanhang och göra lärandet meningsfullt. Därför tar Tankesmedjan Movium och nätverket Utenavet just nu fram en kunskapsöversikt över nationell och internationell forskning om utomhuspedagogikens kognitiva effekter, det vill säga hur lärandet påverkas av utevistelse.
Översikten kommer att presenteras på konferensen Ute är inne i Nynäshamn den 21-22 september. Konferensen koncentreras till hur utemiljön kan utformas och användas som språngbräda till kreativa lärprocesser, nyfikna elever, ökad måluppfyllelse och minskat utanförskap. Med metoder där stillasittandet är begränsat. Och som inte kräver en enda timme mer idrott på schemat. Kom till Nynäshamn du också!
Regeringens kraftsamling präglas av mer idrott på schemat. Men inte bara det – regeringen ger också exempel på hur skolor kan arbeta för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, och pulshöjande aktiviteter. Skolverket har fått i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan bidra till att nå målet att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.
Friluftsrörelsens roll för att skapa intresse och möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig i naturen lyfts också fram. Bland annat betonas Svenskt Friluftslivs möjligheter att stärka skolors förutsättningar för daglig rörelse. Utbildningsminister Gustav Fridolin konstaterar: ”Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet.”
Toppenbra. Så långt. Men ska det fungera varje dag måste naturligtvis skolan har tillgång till en fungerande skolmiljö. Tänkte ministrarna på det? Var ska barn och unga röra sig i en skola utan skolgård? Var sker barns och ungas naturkontakt i den täta staden, där de i många fall inte kan/får ta sig till skolan på egen hand? Finns det verkligen plats för urbant friluftsliv med vår tids stadsbyggnadsideal? Movium återkommer till detta tema i vårt nästa nummer av Tidskriften STAD (nr 18, ute i september).
När det gäller skolmiljön är huvudproblemet fortfarande att kommunerna kan tillåta skolverksamhet i lokaler utan skolgård trots nya regler från Boverket. Här måste kommunerna skärpa sig och striktare tillämpa Boverkets allmänna råd om tillräcklig friyta (BFS 2015:1 FRI) i tillståndsärenden gällande ny-, till- eller ombyggnad av skollokaler.
Ännu har de flesta skolor och förskolor egen gård. Notera att det just nu går att söka statsbidrag för att förbättra befintliga skol- och förskolegårdar. Det är en lysande möjlighet att både främja utomhuspedagogik och fysisk aktivitet. Propagera gärna för detta statsbidrag, som kan sökas till och med år 2018 (läs mer).
Glad sommar!
Fotnot: Bakom regeringens Samling för daglig rörelse finns ett "rörelsenätverk" bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen, med syftet att skapa en kontinuerlig dialog om bland annat kompetensutveckling. Läs mer!
PETTER ÅKERBLOM
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.
Helheten är större än delarna
Lena Jungmark har varit på konferensen Ute är inne i Jönköping. Här reflekterar hon utifrån en av workshopparna.
Jobba dig frisk
Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Ekosystemtjänster handlar om att samarbeta med naturen för människans bästa. Vi måste värna om utemiljön för att den ska kunna ge något tillbaka, skriver Anders Rasmusson.
Att trixa sig fram med löparskor
Göran Nilsson reflekterar i sin krönika över hur vi skapar löpvänligare, och därmed också mer hälsosamma och miljövänliga, städer.
Lägg till ny kommentar