Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
I detta väletablerade nätverk inom Movium Partnerskap bedrivs fortlöpande större och mindre projekt kring aktuella frågor inom branschen. Idéerna och uppslagen till dessa kommer från aktiva och engagerade partner som genom nätverksträffar två gånger per år träffas för att, tillsammans med mig, nätverkets koordinator från Movium, diskutera och driva gemensamma frågor.
Studenter möter bransch
Ett exempel på projekt är Olika miljöaspekter på kyrkogårdsverksamhet som startade hösten 2009, som sammanför stundeter på väg ut i yrkeslivet med praktiker från kyrkogårdsbranschen. Branschens aktuella och angelägna frågor presenteras för intresserade studenter som förslag till projekt- och examensarbeten. Detta har hittills genererat trettiosex färdiga arbeten. Under våren 2012 är ytterligare ett trettiotal studenter aktiva och igång med nya intressanta arbeten.
Studenterna kommer huvudsakligen från SLU, men även andra universitet och högskolor finns representerade. Branschen får på detta sätt sina aktuella frågor belysta ur olika perspektiv beroende på vilken inriktning studenten har.
Den stora tillströmningen av studenter till projektet har även medfört att antalet som läser poängkursen Kyrkogårdsförvaltning, som ges på SLU i Alnarp i samarbete med Movium, har ökat, något som visar att när branschen intresserar sig för studenter, växer även intresset för branschen bland studenter. Att examensarbeten är efterfrågade på riktigt, och inte bara blir hyllvärmare, upplevs både som stimulerande och motiverande – för båda parter!
Ökat intresse
Tillsammans har vi alltså inom nätverket Kyrkogård lyckats med att öka intresset för kyrkogårdsbranschen som kunnat profilera sig som en intressant och presumtiv arbetsgivare bland studenter.
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogård ligger i framkanten och är till för dig som är intresserad av att gemensamt påverka och driva dina frågor – Välkommen till nätverket Kyrkogård!
Angela Sandell
Koordinator nätverket Kyrkogård
Grönt alibi
Grönska påverkar bopriser. Men kvaliteten på och tillgången till grönskan är avgörande.
Health angels – för barnens bästa
Hur planerar vi för barndom i Sverige? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
mångfunktionella stadsrum
Det slår mig ofta att förväntningarna på staden ökar i rask takt. Huruvida våra städer lider av prestationsångest vet jag inte, men nog kan man som stadsbyggare ibland känna av det!
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Lägg till ny kommentar