
Foto: Harald Klein
Framtiden är mörk
För drygt ett år sedan skrev jag en notis i Tidskriften STAD 26 med rubriken Svart och vitt på Mön. Jag hade då varit på den danska ön och fascinerats av både dess ljusa klint som stupar 130 meter ner till havet och öns mörka natthimmel som man försöker skydda genom att begränsa belysningen utomhus.
På Mön kan du en stjärnklar natt se 5 000 stjärnor. I en storstad ser du kanske fem till tio av de allra ljusstarkaste stjärnorna, för där kan natthimlen vara 1000 gånger ljusare än den ljus-oförorenade natthimlen.
Möns kommun värnar och lyfter aktivt fram öns mörker som en kvalitet, vilket har lett till att Mön är utsett till Nordens första ”International Dark-Sky Park”. Men det är inte bara i Danmark som mörkrets försvarare finns. I höstas publicerade forskaren Johan Eklöf boken ”Mörkermanifestet” som har fått mycket medial uppmärksamhet. Den beskriver hur insekter – och människor – påverkas negativt av ljusföroreningar.
Stadens ljus lockade inte bara människor från landsbygden under 1800-talets urbanisering utan även insekter, och fortsätter att göra så. Men det är inte hårt kroppsarbete, sprit och sjukdomar som får insekterna att gå under i staden. I lampornas sken blir de brända, uttröttade (då de inte kan navigera bort från lamporna), lätta byten, utsvultna (då de inte kunnat ägna natten åt att hitta mat) och sexuellt frustrerade (då de inte hittat en partner och kunnat göra fler insekter).
Under flera hundra miljoner år har insekternas instinkter sakta utvecklats. Deras navigationssystem utgår från det svaga ljuset från måne och stjärnor som är en bråkdel så starkt som ljuset från en vanlig gatlykta. Lamporna dödar inte bara de insekter som dras till ljus på natten när de tror att de navigerar efter månen, utan tränger också undan de djur som utvecklats för att leva sina liv i skydd av mörkret. De helt oupplysta områdena på jorden blir färre och färre.
Jag tycker om nattens mörker – det är något fridfullt med vår kontakt med natthimlens stjärnor. Bland det bästa som finns är att flyta på rygg i havet en klar och ljummen sommarnatt och se nästan samma vy som insekterna gjort sedan de börjat utvecklas på jorden.
Det finns en trygghet i att förfina ett mörkerseende som gör att man kan se sin omgivning, och jag föredrar det framför den falska tryggheten som uppstår när man själv blir upplyst av gatlampor på en gångbana, utan att kunna se den vackra himlen eller ens vad som sker utanför ljuskäglorna. Att utveckla ett mörkerseende är en långsam process som tar minst en halvtimme, men försvinner av ett ögonblicks lampljus.
Människan är beroende av sin syn. Är det mörkt så ser vi inte. Att vi kunde börja styra över ljuset är en grund för vår moderna livsstil, och glödlampan är en av de uppfinningar som snabbast fört oss bort från vår ”mörka” historia då vi tvingades leva nära naturen. Att ljus har varit något positivt är tydligt och det är inte för inte som den förmoderna rörelse som grundade sin samhällssyn på vetenskap kallades för ”upplysningen”.
Idag så värnar en upplyst människa mörkret.
HARALD KLEIN
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Lägg till ny kommentar