
Foto: Harald Klein
Framtiden är mörk
För drygt ett år sedan skrev jag en notis i Tidskriften STAD 26 med rubriken Svart och vitt på Mön. Jag hade då varit på den danska ön och fascinerats av både dess ljusa klint som stupar 130 meter ner till havet och öns mörka natthimmel som man försöker skydda genom att begränsa belysningen utomhus.
På Mön kan du en stjärnklar natt se 5 000 stjärnor. I en storstad ser du kanske fem till tio av de allra ljusstarkaste stjärnorna, för där kan natthimlen vara 1000 gånger ljusare än den ljus-oförorenade natthimlen.
Möns kommun värnar och lyfter aktivt fram öns mörker som en kvalitet, vilket har lett till att Mön är utsett till Nordens första ”International Dark-Sky Park”. Men det är inte bara i Danmark som mörkrets försvarare finns. I höstas publicerade forskaren Johan Eklöf boken ”Mörkermanifestet” som har fått mycket medial uppmärksamhet. Den beskriver hur insekter – och människor – påverkas negativt av ljusföroreningar.
Stadens ljus lockade inte bara människor från landsbygden under 1800-talets urbanisering utan även insekter, och fortsätter att göra så. Men det är inte hårt kroppsarbete, sprit och sjukdomar som får insekterna att gå under i staden. I lampornas sken blir de brända, uttröttade (då de inte kan navigera bort från lamporna), lätta byten, utsvultna (då de inte kunnat ägna natten åt att hitta mat) och sexuellt frustrerade (då de inte hittat en partner och kunnat göra fler insekter).
Under flera hundra miljoner år har insekternas instinkter sakta utvecklats. Deras navigationssystem utgår från det svaga ljuset från måne och stjärnor som är en bråkdel så starkt som ljuset från en vanlig gatlykta. Lamporna dödar inte bara de insekter som dras till ljus på natten när de tror att de navigerar efter månen, utan tränger också undan de djur som utvecklats för att leva sina liv i skydd av mörkret. De helt oupplysta områdena på jorden blir färre och färre.
Jag tycker om nattens mörker – det är något fridfullt med vår kontakt med natthimlens stjärnor. Bland det bästa som finns är att flyta på rygg i havet en klar och ljummen sommarnatt och se nästan samma vy som insekterna gjort sedan de börjat utvecklas på jorden.
Det finns en trygghet i att förfina ett mörkerseende som gör att man kan se sin omgivning, och jag föredrar det framför den falska tryggheten som uppstår när man själv blir upplyst av gatlampor på en gångbana, utan att kunna se den vackra himlen eller ens vad som sker utanför ljuskäglorna. Att utveckla ett mörkerseende är en långsam process som tar minst en halvtimme, men försvinner av ett ögonblicks lampljus.
Människan är beroende av sin syn. Är det mörkt så ser vi inte. Att vi kunde börja styra över ljuset är en grund för vår moderna livsstil, och glödlampan är en av de uppfinningar som snabbast fört oss bort från vår ”mörka” historia då vi tvingades leva nära naturen. Att ljus har varit något positivt är tydligt och det är inte för inte som den förmoderna rörelse som grundade sin samhällssyn på vetenskap kallades för ”upplysningen”.
Idag så värnar en upplyst människa mörkret.
HARALD KLEIN
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Lägg till ny kommentar