Att alltid vara en smula barn, det är att vara riktigt vuxen.

Så har den ryske författaren och poeten Jevgenij Jevtusjenko sagt en gång. Det är ett citat som följt mig genom livet; jag tycker att det bär på en mycket djup insikt. Vuxna verkar ha lätt att glömma hur det var att vara barn. Det tycker jag inte bara är sorgligt utan på ett vis också riskabelt. Barndomen är en källa att hämta visdom ur under hela resten av livet.

SLU Tankesmedjan Movium har en devis som sammanfattar målet med verksamheten: human stad – urban natur. Vi som arbetar i tankesmedjan utgår ständigt från fyra teman som vi vrider och vänder på i vår strävan efter att bidra till en god gestaltad livsmiljö, det vill säga en human stad, en urban natur. Temana handlar – utan rangordning – för det första om hur städer planeras, vilka stadsbyggnadsideal som präglar tiden vi lever i och vilken livsmiljö som blir resultatet av det. Ett andra tema handlar om att en hållbar stadsplaneringen måste utgå från så kallade naturbaserade lösningar och samverkan med naturen, stadsutveckling får inte ske på bekostnad av den. Det tredje temat handlar om att skapa livsmiljöer som är hälsosamma, som ger oss utrymme för skönhetsupplevelser, rörelse, kontemplation och samvaro.

Och så det fjärde temat, där vi växlar perspektiv och sätter människan i fokus då hon är i en alldeles speciell fas av livet: då vi är barn och unga. Hur ska livsmiljön gestaltas om barns och ungas perspektiv får ligga till grund, om barns och ungas livskvalitet får vara som ett filter genom vilket idéer silas?

Movium har sedan 2006 i uppdrag av regeringen att utveckla och sprida kunskap om barns utemiljöer. Det uppdraget koordineras på Movium av landskapsarkitekt Lena Jungmark. Förra året gav Movium ut hennes bok Barn Plats Lek Stad – strategier för barnvänlig stadsplanering. Där finns också fyra teman. Och man kan, precis som med Moviums fyra temaområden, kombinera dem på alla möjliga sätt: barn-stad, plats-lek, barn-lek, lek-stad…

I boken görs noggranna iakttagelser och en rad fakta konstateras. På så sätt ringas nuläget in – hur ser situationen ut och hur kan det ha blivit så här? Vilka är vägarna som leder vidare? Boken kan ses som ett manifest. Den skickades i somras med posten till varje ledamot i Sveriges riksdag. Boken har gett gehör på såväl kommunal nivå som riksnivå. Nu är det dags för en uppföljning.

Om boken var ett första steg för att slå vakt om barns och ungas perspektiv i stadsplaneringen så tar Movium nu under våren 2022 flera steg till och ägnar temat barn och unga extra kraft. Den 9 mars arrangerade Movium ett välbesökt webbinarium där deltagarna bland annat fick möta Tim Gill, författare till boken Urban Playground – how childfriendly planning can save cities, där han ger en rad exempel på städer i världen som fattat beslut om, genomfört och följt olika strategier för att bli mer barnvänliga. Tim Gill intervjuas också i Tidskriften STAD:s kommande nummer som helt och hållet ägnas åt hur barnvänlig stadsplanering kan göras och hur staden faktiskt skulle kunna bli om barnperspektivet verkligen fick ligga till grund för planeringen. Vi ser det temanumret av STAD som en fortsättning på Lena Jungmarks bok.

Tidskriften STAD ges ut den 30 maj i samband med den stora konferensen Publika parker och stadsrum som arrangeras av Movium tillsammans med Malmö stad, Lunds kommun och Helsingborgs stad. Då öppnar stadsexpot H22 i Helsingborg. Temat för konferensen är Den lekfulla staden med fokus på experimentell och lustfylld stadsplanering med både nationella och internationella exempel och talare. Men innan dess, den 11 maj, arrangeras ett dialogmöte – Genomförandeglappet – av Regeringskansliet och Kommittén för ökad fysisk aktivitet i samarbete med Movium. Boken Barn Plats Lek Stad kommer att delas ut till alla deltagare och både Tim Gill och Lena Jungmark medverkar i programmet.

I slutet av sommaren, den 30-31 augusti, är det dags för konferensen Ute är inne, arrangerad av nätverket Utenavet, där Movium finns med. Även den konferensen hålls i Helsingborg och huvudfrågan är: Hur kan utemiljöer och stadslandskap användas som lärmiljö? Hur kan de utformas och vilka funktioner behöver de ha?

Fler konferenser och nätverksmöten med barns och ungas perspektiv på staden kommer att dyka upp även under hösten, bland annat i Örebro den 8–9 september – där är planering ännu inte i hamn, så lägg datumet på minnet och håll utkik efter mer information så småningom.

Det är många som arbetat i decennier med frågor som handlar om god gestaltad livsmiljö för barn och unga. Movium är en av dem och har haft frågan på sin agenda sedan slutet av 1980-talet genom SLU-forskaren Petter Åkerbloms engagemang för skolgårdsutveckling på fokus på skolträdgårdar.

Ett stort och långtgående utvecklingsarbete på framför allt kommunal nivå har genom åren koncentrerats till barns utemiljöer i förskola och skola. Det är oerhört viktigt – inte minst idag då vi vet att utrymmet krymper i ivern att förtäta stadsmiljöer. Det är i förskolan och skolan barn tillbringar det mesta av sin vakna tid under sin uppväxt. Om barn inte ges utrymme och möjlighet att på sitt eget vis, drivna av lust och nyfikenhet, lära känna världen – som börjar rakt utanför dörren – så kan vi inte heller förvänta oss ett engagemang för allas vår livsmiljö i framtiden. Upptäckten och kärleken till en alldeles egen plats är essentiell, och måste börja i en relation, en relation mellan barnet och platsen.

Frågan om barns livsmiljöer handlar om mer än förskolans och skolans domäner. Barns livsmiljö omfattar bostadsgården, gatan, vägen till skolan, kvarteret hemmavid – ja, hela staden. Idag är barnkonventionen lag. Barns röster ska höras på riktigt, barn och unga ska vara med och påverka, de ska kunna vara till på egna villkor och odla sin egen kultur där de bor och lever. Frågan måste nå in i planeringen och bli en aktiv del i politiken, där beslut fattas. Det är inte en dag för tidigt.