
Foto: Lena Jungmark
En lekfull stad
När det var dags att flytta hemifrån, för några årtionden sen, fanns det inga alternativ och ingen diskussion. Jag och mina kompisar flyttade helt självklart in till stan. Vi ställde inga krav på staden utan var nöjda om vi lyckades ordna en lägenhet och fick ta del av det som fanns. Alla var unga och många var kreativa, men ingen av oss hade hört talas om varken den ”kreativa klassen” eller Richard Florida.
Med tiden, men först omärkligt i alla fall för mig, förändrades samhället med ”New Public Management” och den offentliga sektorn blev lite mer business. Verksamheten skulle effektiviseras och utvärderas som vilket företag som helst. Det var dags för kommunerna att vässa lite på erbjudandet till de potentiella invånarna, man började förstå att man nog konkurrerade om dem. De kunde ju flytta till Malmö istället för Lund, eller Stockholm istället för Uppsala.
Utvecklingen har såklart haft mycket gott med sig. Jag är medveten om att det finns nyanser, åsikter och politiska perspektiv, men vem saknar en stad som till exempel Malmö utan uteserveringar där man bara skulle bo och jobba? Svenska industristäder och bruksorter var sällan förknippade med kreativ kultur och nöjen. Numera har industriarvet i just Malmö (arvet, inte varvet) blivit en tillgång och bostäder och kultur förankras i det som en gång fanns där. I fler än en stad byggs nya stadsdelar på gammal industrimark och vissa byggnader och landmärken sparas för att koppla nutid till historia. Inte utan stolthet och nostalgi.
Att bara bo finns inte längre på kartan när det planeras nya bostadsområden. Nya och gamla stadsdelar i hela landet lockar med roliga, oväntade och spännande miljöer, inte sällan kajnära. Fokus ligger allt oftare på att aktivera invånarna med upplevelser och överraskningar. Staden testar nya grepp och utmanar – den lekfulla staden har kommit för att stanna, fjärran från smutsig och bullrig industri. Allmän platsmark har utvecklats till ett citylab för olika åldrar. Alla ytor i staden ska programmeras, fyllas med genomtänkt landskapsarkitektur där inget lämnas åt slumpen eller åt sig självt. Barnen ska leka på välregisserade lekplatser och tonåringarnas habitat på stadens baksidor har försvunnit. Men nu kan man å andra sidan skejta i påkostade anläggningar designade av världsstjärnor. På gott tycker vissa, på ont anser andra.
Movium har länge kämpat för barnens rätt till skrubbsår. Lek måste få vara utforskande och spännande och ibland utanför ramarna för att locka fram lust och nyfikenhet. Det kommer vi att rikta ett särskilt fokus mot under 2022. Hur ska man i planeringen tänka för andra åldrar än dem som är mitt i livet? Amanda O’Rourke från organisationen 8 80 Cities i Toronto kommer till vår konferens Publika parker och stadsrum den 30 maj för att dela sin syn på den lekfulla staden. Kan man göra en stad lekfull och bra att bo i för alla invånare oavsett ålder? Åttaåringar? Åttioåringar?
Ja, vad är en lekfull stad? Vad betyder det för planeringen, stadsbyggandet och landskapsarkitekturen? Tankesmedjan Movium gräver vidare i detta och jag hoppas vi ses i Helsingborg den 30 maj tillsammans med branschkollegor, utställare och inspirerande nationella och internationella talare.
FREDRIK JERGMO
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.