Elbilar och attraktiva städer
Laddhybriderna slår nu igenom på den svenska bilmarknaden. Efter de vanliga hybriderna är laddhybriderna det nya, men fortfarande dyra, valet för miljövänner med bil. Du sätter helt enkelt i kontakten i väggen och några timmar senare kan du i praktiken köra 3-4 mil utan att förbränna fossila bränslen. Det är positivt eftersom elen i Sverige ofta framställs från icke-fossila källor, och de flesta bilresor är relativt korta, ofta till och från jobbet eller affären. Jag har själv testat att köra laddhybrid under några veckor och konstaterar att jag oftast klarar mig med att köra på batteri.
Nästa steg i utvecklingen är redan här men kommer inte att slå igenom riktigt ännu. Det är elbilar som bara går på el och som saknar bensin eller dieselmotor som komplement. Det som då krävs är en längre räckvidd. Tesla har tagit täten och finns redan på marknaden, men bilarna är ännu för dyra för att få genomslag på marknaden. Men billigare modeller är på väg från flera biltillverkare och det verkar råda en samsyn i bilbranschen om att elbilarna är svaret på frågan hur bilindustrin kommer att utvecklas. Tre dagar efter premiärvisningen av nya instegsmodellen hade Tesla 276 000 förhandsbeställningar av Model 3 som lanseras under nästa år.
Så vi ser alltså framför oss att bilarna i våra städer går tyst, på ren el. Det är positivt för klimatet och det är positivt för ljud- och luftkvaliteten i våra städer. En tystare stad utan avgaser. Det officiella målet är en fossilbränslefri fordonsflotta 2030 (tyvärr stod ”supermiljöbilarna” bara för 2,5 procent av nybilsförsäljningen i fjol). Men, värt att komma ihåg: Bilarna kommer att ta lika mycket utrymme i våra städer oavsett motor, och de kommer att dominera stadsbilden under överskådlig tid även om de drivs av en elmotor. Under 2015 såldes drygt 345 000 bilar i Sverige vilket är mer än 1 000 fler än under det tidigare rekordåret 1988.
Inget talar just nu för färre bilar i våra städer. Försäljningen 2016 har rekordstartat. Så hur tänker städerna egentligen kring det? I många städer har elbilar njutit gratis parkering och sluppit trängselskatt. Det har sannolikt påverkat omställningen i positiv riktning ur miljösynpunkt, men har knappast någon långsiktig påverkan på att få ned antalet bilar i våra städer. Förmånerna är dessutom på väg bort. Sedan 2012 betalar alla miljöbilar trängselskatt i Stockholm och på exempelvis Arlanda betalar elbilar sedan 2015 både för el och parkering vilket tidigare var gratis. Subventionerna fasas ut i Sverige medan till exempel Norge väljer en annan väg.
Många bostadsprojekt planeras inte utifrån vanliga parkeringsnormer utan man förespråkar bilpooler. Vad innebär det i praktiken? Jo, att byggherrarna slipper bygga dyra parkeringsplatser á 400 000 kr i garage. Bilarna hamnar då på offentlig plats, gator och torg som vi vill använda till annat. En stor utmaning för våra städer.
Det som krävs av våra städer är aktiva åtgärder som går hand i hand med omställningen till elbilar. Lägre hastigheter. Färre parkeringsplatser men fler laddstolpar. Bättre kollektivtrafik men också fler pendlarparkeringar med lånecyklar. Fler och bättre cykelbanor och trygga cykelparkeringar med service, luft till däcken och säker cykelförvaring. Att våra bilar går på el är bara en pusselbit i utvecklingen mot attraktiva städer där våra livsmiljöer sätts i fokus.
FREDRIK JERGMO
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
Minnas och påminnas i det gemensamma rummet
Den som vandrar längs gatorna i Paris möts av minnestavlor över personer som kämpat eller förtryckts: vi tillåts inte glömma vår historia, skriver Annika Hultman Löfvendahl i sin krönika för Movium.
Var kommer barnen in?
Den urbana framtoningen gäller i alla lägen idag – även när det handlar om att sälja in barns lek. Petter Åkerblom ifrågasätter en lekutrustningsindustri som inte möter barnet på barnets nivå när det gäller lekens villkor.
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Lägg till ny kommentar