Elbilar och attraktiva städer
Laddhybriderna slår nu igenom på den svenska bilmarknaden. Efter de vanliga hybriderna är laddhybriderna det nya, men fortfarande dyra, valet för miljövänner med bil. Du sätter helt enkelt i kontakten i väggen och några timmar senare kan du i praktiken köra 3-4 mil utan att förbränna fossila bränslen. Det är positivt eftersom elen i Sverige ofta framställs från icke-fossila källor, och de flesta bilresor är relativt korta, ofta till och från jobbet eller affären. Jag har själv testat att köra laddhybrid under några veckor och konstaterar att jag oftast klarar mig med att köra på batteri.
Nästa steg i utvecklingen är redan här men kommer inte att slå igenom riktigt ännu. Det är elbilar som bara går på el och som saknar bensin eller dieselmotor som komplement. Det som då krävs är en längre räckvidd. Tesla har tagit täten och finns redan på marknaden, men bilarna är ännu för dyra för att få genomslag på marknaden. Men billigare modeller är på väg från flera biltillverkare och det verkar råda en samsyn i bilbranschen om att elbilarna är svaret på frågan hur bilindustrin kommer att utvecklas. Tre dagar efter premiärvisningen av nya instegsmodellen hade Tesla 276 000 förhandsbeställningar av Model 3 som lanseras under nästa år.
Så vi ser alltså framför oss att bilarna i våra städer går tyst, på ren el. Det är positivt för klimatet och det är positivt för ljud- och luftkvaliteten i våra städer. En tystare stad utan avgaser. Det officiella målet är en fossilbränslefri fordonsflotta 2030 (tyvärr stod ”supermiljöbilarna” bara för 2,5 procent av nybilsförsäljningen i fjol). Men, värt att komma ihåg: Bilarna kommer att ta lika mycket utrymme i våra städer oavsett motor, och de kommer att dominera stadsbilden under överskådlig tid även om de drivs av en elmotor. Under 2015 såldes drygt 345 000 bilar i Sverige vilket är mer än 1 000 fler än under det tidigare rekordåret 1988.
Inget talar just nu för färre bilar i våra städer. Försäljningen 2016 har rekordstartat. Så hur tänker städerna egentligen kring det? I många städer har elbilar njutit gratis parkering och sluppit trängselskatt. Det har sannolikt påverkat omställningen i positiv riktning ur miljösynpunkt, men har knappast någon långsiktig påverkan på att få ned antalet bilar i våra städer. Förmånerna är dessutom på väg bort. Sedan 2012 betalar alla miljöbilar trängselskatt i Stockholm och på exempelvis Arlanda betalar elbilar sedan 2015 både för el och parkering vilket tidigare var gratis. Subventionerna fasas ut i Sverige medan till exempel Norge väljer en annan väg.
Många bostadsprojekt planeras inte utifrån vanliga parkeringsnormer utan man förespråkar bilpooler. Vad innebär det i praktiken? Jo, att byggherrarna slipper bygga dyra parkeringsplatser á 400 000 kr i garage. Bilarna hamnar då på offentlig plats, gator och torg som vi vill använda till annat. En stor utmaning för våra städer.
Det som krävs av våra städer är aktiva åtgärder som går hand i hand med omställningen till elbilar. Lägre hastigheter. Färre parkeringsplatser men fler laddstolpar. Bättre kollektivtrafik men också fler pendlarparkeringar med lånecyklar. Fler och bättre cykelbanor och trygga cykelparkeringar med service, luft till däcken och säker cykelförvaring. Att våra bilar går på el är bara en pusselbit i utvecklingen mot attraktiva städer där våra livsmiljöer sätts i fokus.
FREDRIK JERGMO
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.
Lägg till ny kommentar