Elbilar och attraktiva städer
Laddhybriderna slår nu igenom på den svenska bilmarknaden. Efter de vanliga hybriderna är laddhybriderna det nya, men fortfarande dyra, valet för miljövänner med bil. Du sätter helt enkelt i kontakten i väggen och några timmar senare kan du i praktiken köra 3-4 mil utan att förbränna fossila bränslen. Det är positivt eftersom elen i Sverige ofta framställs från icke-fossila källor, och de flesta bilresor är relativt korta, ofta till och från jobbet eller affären. Jag har själv testat att köra laddhybrid under några veckor och konstaterar att jag oftast klarar mig med att köra på batteri.
Nästa steg i utvecklingen är redan här men kommer inte att slå igenom riktigt ännu. Det är elbilar som bara går på el och som saknar bensin eller dieselmotor som komplement. Det som då krävs är en längre räckvidd. Tesla har tagit täten och finns redan på marknaden, men bilarna är ännu för dyra för att få genomslag på marknaden. Men billigare modeller är på väg från flera biltillverkare och det verkar råda en samsyn i bilbranschen om att elbilarna är svaret på frågan hur bilindustrin kommer att utvecklas. Tre dagar efter premiärvisningen av nya instegsmodellen hade Tesla 276 000 förhandsbeställningar av Model 3 som lanseras under nästa år.
Så vi ser alltså framför oss att bilarna i våra städer går tyst, på ren el. Det är positivt för klimatet och det är positivt för ljud- och luftkvaliteten i våra städer. En tystare stad utan avgaser. Det officiella målet är en fossilbränslefri fordonsflotta 2030 (tyvärr stod ”supermiljöbilarna” bara för 2,5 procent av nybilsförsäljningen i fjol). Men, värt att komma ihåg: Bilarna kommer att ta lika mycket utrymme i våra städer oavsett motor, och de kommer att dominera stadsbilden under överskådlig tid även om de drivs av en elmotor. Under 2015 såldes drygt 345 000 bilar i Sverige vilket är mer än 1 000 fler än under det tidigare rekordåret 1988.
Inget talar just nu för färre bilar i våra städer. Försäljningen 2016 har rekordstartat. Så hur tänker städerna egentligen kring det? I många städer har elbilar njutit gratis parkering och sluppit trängselskatt. Det har sannolikt påverkat omställningen i positiv riktning ur miljösynpunkt, men har knappast någon långsiktig påverkan på att få ned antalet bilar i våra städer. Förmånerna är dessutom på väg bort. Sedan 2012 betalar alla miljöbilar trängselskatt i Stockholm och på exempelvis Arlanda betalar elbilar sedan 2015 både för el och parkering vilket tidigare var gratis. Subventionerna fasas ut i Sverige medan till exempel Norge väljer en annan väg.
Många bostadsprojekt planeras inte utifrån vanliga parkeringsnormer utan man förespråkar bilpooler. Vad innebär det i praktiken? Jo, att byggherrarna slipper bygga dyra parkeringsplatser á 400 000 kr i garage. Bilarna hamnar då på offentlig plats, gator och torg som vi vill använda till annat. En stor utmaning för våra städer.
Det som krävs av våra städer är aktiva åtgärder som går hand i hand med omställningen till elbilar. Lägre hastigheter. Färre parkeringsplatser men fler laddstolpar. Bättre kollektivtrafik men också fler pendlarparkeringar med lånecyklar. Fler och bättre cykelbanor och trygga cykelparkeringar med service, luft till däcken och säker cykelförvaring. Att våra bilar går på el är bara en pusselbit i utvecklingen mot attraktiva städer där våra livsmiljöer sätts i fokus.
FREDRIK JERGMO
Ytan förändrar Bordeaux
Spåren av spridda punktinsatser som skapat helhet och påverkat en hel stad.
Stå i kö
Det finns olika slags köer, en del människor står i kö för sitt levebröd, andra hamnar i en kö som kan få en att skämmas. Lena Jungmark har hamnat i en skäms-kö.
Storslaget möter oprövat i LA
Caroline Dahl har besökt Los Angeles och funnit två diametralt olika parker, båda nya. Vad berättar de om vår tid?
Har du gjort något för klimatet idag?
Tankesmedjan Moviums Fredrik Jergmo funderar i sin krönika över hållbarheten i våra resvanor.
Legobygge som illustration av urban natur
Göran Nilsson har varit på en workshop i Malmö där Lego-klossar blev ett uppskattat sätt att beskriva olika scenarier.
STAD speglar de globala målen
Tidskriften STAD kommer under 2018 att fördjupa sig i de globala målen. Den sociala hållbarheten är central i de urbana agendorna och den urbana livsmiljön står i fokus.
Plattformsdagarna är över – vad händer nu?
Hur tas alla visioner och idéer omhand efter Plattformsdagarna, där kompetenta yrkespersoner förväntas svara på hur just de vill bidra till en ny politik för levande städer, undrar tankesmedjans Titti Olsson.
Framtidens urbana landskap
År 2050: Sovstäder vaknar, soptippar är guldgruvor, förvaltare ett drömyrke, skolgården odlas, bytesplatsen är stadens viktigaste publika rum, mötesplatser flyttar inomhus och drönarna snurrar i skyn.
Pedagogisk modell för levande samhälle
Titti Olsson berättar om en pedagogisk modell för ett framtida samhälle, där allt vilar på tillit, på tilltro till den egna förmågan och kraften i den kollektiva handlingen, och undrar varför vi inte tar hand om guldkornen.
Regnbäddar i mindre och större skala
Det finns ett stort intresse runt om i landet för regnbäddar. I sin krönika berättar och reflekterar Göran Nilsson utifrån Moviums senaste kurs på ämnet.
Hur kommer barnen att få det i Vallastaden?
Gytter är ett ord som använts för att beskriva det som vissa kallar variation i överkant. För mig har gytter en positiv klang, skriver Anna Lenninger som reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Intressant detaljplan ur ett ekosystemtjänstperspektiv
Ekosystemtjänster i stadsmiljön är ofta kopplade till vegetation som exempelvis förbättrar lokalklimatet, ökar den biologiska mångfalden, ger rekreation och estetiska upplevelser. Harald Klein reflekterar över vad han upplever i Vallastaden.
Lägg till ny kommentar