Elbilar och attraktiva städer
Laddhybriderna slår nu igenom på den svenska bilmarknaden. Efter de vanliga hybriderna är laddhybriderna det nya, men fortfarande dyra, valet för miljövänner med bil. Du sätter helt enkelt i kontakten i väggen och några timmar senare kan du i praktiken köra 3-4 mil utan att förbränna fossila bränslen. Det är positivt eftersom elen i Sverige ofta framställs från icke-fossila källor, och de flesta bilresor är relativt korta, ofta till och från jobbet eller affären. Jag har själv testat att köra laddhybrid under några veckor och konstaterar att jag oftast klarar mig med att köra på batteri.
Nästa steg i utvecklingen är redan här men kommer inte att slå igenom riktigt ännu. Det är elbilar som bara går på el och som saknar bensin eller dieselmotor som komplement. Det som då krävs är en längre räckvidd. Tesla har tagit täten och finns redan på marknaden, men bilarna är ännu för dyra för att få genomslag på marknaden. Men billigare modeller är på väg från flera biltillverkare och det verkar råda en samsyn i bilbranschen om att elbilarna är svaret på frågan hur bilindustrin kommer att utvecklas. Tre dagar efter premiärvisningen av nya instegsmodellen hade Tesla 276 000 förhandsbeställningar av Model 3 som lanseras under nästa år.
Så vi ser alltså framför oss att bilarna i våra städer går tyst, på ren el. Det är positivt för klimatet och det är positivt för ljud- och luftkvaliteten i våra städer. En tystare stad utan avgaser. Det officiella målet är en fossilbränslefri fordonsflotta 2030 (tyvärr stod ”supermiljöbilarna” bara för 2,5 procent av nybilsförsäljningen i fjol). Men, värt att komma ihåg: Bilarna kommer att ta lika mycket utrymme i våra städer oavsett motor, och de kommer att dominera stadsbilden under överskådlig tid även om de drivs av en elmotor. Under 2015 såldes drygt 345 000 bilar i Sverige vilket är mer än 1 000 fler än under det tidigare rekordåret 1988.
Inget talar just nu för färre bilar i våra städer. Försäljningen 2016 har rekordstartat. Så hur tänker städerna egentligen kring det? I många städer har elbilar njutit gratis parkering och sluppit trängselskatt. Det har sannolikt påverkat omställningen i positiv riktning ur miljösynpunkt, men har knappast någon långsiktig påverkan på att få ned antalet bilar i våra städer. Förmånerna är dessutom på väg bort. Sedan 2012 betalar alla miljöbilar trängselskatt i Stockholm och på exempelvis Arlanda betalar elbilar sedan 2015 både för el och parkering vilket tidigare var gratis. Subventionerna fasas ut i Sverige medan till exempel Norge väljer en annan väg.
Många bostadsprojekt planeras inte utifrån vanliga parkeringsnormer utan man förespråkar bilpooler. Vad innebär det i praktiken? Jo, att byggherrarna slipper bygga dyra parkeringsplatser á 400 000 kr i garage. Bilarna hamnar då på offentlig plats, gator och torg som vi vill använda till annat. En stor utmaning för våra städer.
Det som krävs av våra städer är aktiva åtgärder som går hand i hand med omställningen till elbilar. Lägre hastigheter. Färre parkeringsplatser men fler laddstolpar. Bättre kollektivtrafik men också fler pendlarparkeringar med lånecyklar. Fler och bättre cykelbanor och trygga cykelparkeringar med service, luft till däcken och säker cykelförvaring. Att våra bilar går på el är bara en pusselbit i utvecklingen mot attraktiva städer där våra livsmiljöer sätts i fokus.
FREDRIK JERGMO
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Lägg till ny kommentar