Elbilar och attraktiva städer
Laddhybriderna slår nu igenom på den svenska bilmarknaden. Efter de vanliga hybriderna är laddhybriderna det nya, men fortfarande dyra, valet för miljövänner med bil. Du sätter helt enkelt i kontakten i väggen och några timmar senare kan du i praktiken köra 3-4 mil utan att förbränna fossila bränslen. Det är positivt eftersom elen i Sverige ofta framställs från icke-fossila källor, och de flesta bilresor är relativt korta, ofta till och från jobbet eller affären. Jag har själv testat att köra laddhybrid under några veckor och konstaterar att jag oftast klarar mig med att köra på batteri.
Nästa steg i utvecklingen är redan här men kommer inte att slå igenom riktigt ännu. Det är elbilar som bara går på el och som saknar bensin eller dieselmotor som komplement. Det som då krävs är en längre räckvidd. Tesla har tagit täten och finns redan på marknaden, men bilarna är ännu för dyra för att få genomslag på marknaden. Men billigare modeller är på väg från flera biltillverkare och det verkar råda en samsyn i bilbranschen om att elbilarna är svaret på frågan hur bilindustrin kommer att utvecklas. Tre dagar efter premiärvisningen av nya instegsmodellen hade Tesla 276 000 förhandsbeställningar av Model 3 som lanseras under nästa år.
Så vi ser alltså framför oss att bilarna i våra städer går tyst, på ren el. Det är positivt för klimatet och det är positivt för ljud- och luftkvaliteten i våra städer. En tystare stad utan avgaser. Det officiella målet är en fossilbränslefri fordonsflotta 2030 (tyvärr stod ”supermiljöbilarna” bara för 2,5 procent av nybilsförsäljningen i fjol). Men, värt att komma ihåg: Bilarna kommer att ta lika mycket utrymme i våra städer oavsett motor, och de kommer att dominera stadsbilden under överskådlig tid även om de drivs av en elmotor. Under 2015 såldes drygt 345 000 bilar i Sverige vilket är mer än 1 000 fler än under det tidigare rekordåret 1988.
Inget talar just nu för färre bilar i våra städer. Försäljningen 2016 har rekordstartat. Så hur tänker städerna egentligen kring det? I många städer har elbilar njutit gratis parkering och sluppit trängselskatt. Det har sannolikt påverkat omställningen i positiv riktning ur miljösynpunkt, men har knappast någon långsiktig påverkan på att få ned antalet bilar i våra städer. Förmånerna är dessutom på väg bort. Sedan 2012 betalar alla miljöbilar trängselskatt i Stockholm och på exempelvis Arlanda betalar elbilar sedan 2015 både för el och parkering vilket tidigare var gratis. Subventionerna fasas ut i Sverige medan till exempel Norge väljer en annan väg.
Många bostadsprojekt planeras inte utifrån vanliga parkeringsnormer utan man förespråkar bilpooler. Vad innebär det i praktiken? Jo, att byggherrarna slipper bygga dyra parkeringsplatser á 400 000 kr i garage. Bilarna hamnar då på offentlig plats, gator och torg som vi vill använda till annat. En stor utmaning för våra städer.
Det som krävs av våra städer är aktiva åtgärder som går hand i hand med omställningen till elbilar. Lägre hastigheter. Färre parkeringsplatser men fler laddstolpar. Bättre kollektivtrafik men också fler pendlarparkeringar med lånecyklar. Fler och bättre cykelbanor och trygga cykelparkeringar med service, luft till däcken och säker cykelförvaring. Att våra bilar går på el är bara en pusselbit i utvecklingen mot attraktiva städer där våra livsmiljöer sätts i fokus.
FREDRIK JERGMO
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Sökandet är behållningen
Helene Båtshake åker till Paris för att besöka döda storheters gravar. På köpet får hon gemenskap, mystik och en meditativ vandring. Mitt i staden ett andningshål. >>
Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Titti Olsson har varit på konferensen Nordic Adventure – Connecting Children with Nature och imponerats av Danmarks politikers inställning till barns lek utomhus, och saknar dess motsvarighet i Sverige. >>
Lägg till ny kommentar