Efterlängtad trädvärderingsmodell
Nu har det hänt igen – stadsträd har förgiftats i Stockholm. Förra året väckte det stort rabalder när en rad pilar på Norr Mälarstrand och Sickla udde dog på grund av giftampuller. Nu är det två stora häggar vid Katarinavägen som någon har retat upp sig på, troligen för att de skymmer en utsikt. Ingreppet med de så kallade ecopluggarna med växtgift gör att träden kommer att dö, exakt när är svårt att säga.
– Det är två fantastiska häggar som syns över hela Stockholm som någon har borrat in giftampuller i, kommenterar Kenneth Kempendahl, parkingenjör vid Södermalms stadsdelsförvaltning.
Händelsen har polisanmälts men enligt polisen kommer utredningen att läggas ned eftersom bevis saknas. Gärningsmännen i de tidigare fallen på Norr Mälarstrand och Sickla udde är ännu på fri fot.
Handlingsplan tas fram
Efter händelserna förra året fick Trafikkontoret i uppdrag att ta fram handlingsplan och riktlinjer för hur fall där träd skadats eller fällts utan tillstånd ska hanteras. Uppdraget har ännu ej redovisats. Trafikkontoret avvaktar det arbete som bedrivs i ett Movium Partnerskapsprojekt i Alnarp kring att ta fram en modell för trädvärdering och som förhoppningsvis kan ge resultat under innevarande år.
Projektet har pågått sedan årsskiftet med Johan Östberg på Område landskapsutveckling som projektledare. Projektets externa finansiärer diskuterade projektet vid ett referensgruppsmöte i samband med Moviums Stadsträdsdag i Göteborg den 10 maj. Det är helt klart, inte minst med utgångspunkt från Stockholmsfallen, att den värderingsmodell som tas fram inte bara ska kunna användas vid vitesförelägganden i samband med byggprojekt utan också bör fungera i rättsprocesser vid skadeståndsanspråk.
Johan Östberg med medarbetare har granskat ett tiotal värderingsmodeller som tillämpas i Sverige och internationellt. I nuläget verkar det som en dansk modell, VAT03, är den man går vidare med och anpassar till svenska förhållanden. Vid Göteborgsmötet framkom dock en farhåga att modellen som den hittills använts kan ge för låga värden om man räknar in alla relevanta aspekter i samband med att ersätta ett träd av större storlek.
Stora summor
Att det är stora summor som det kan handla om blir tydligt med de cirka 50 år gamla häggarna på Södermalm. Kenneth Kempendahl värderar de båda träden till 300 000 kronor. Och att hitta en modell som på ett juridiskt oantastligt sätt kan verifiera ett visst värde är naturligtvis angeläget.
Men pengar är ju inte allt … häggarnas storslagenhet och betydelsen som utsiktsvy går ju inte att ersätta för allt smör i Småland.
Göran Nilsson
Koordinator närverket Stadsträd
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.