Efterlängtad trädvärderingsmodell
Nu har det hänt igen – stadsträd har förgiftats i Stockholm. Förra året väckte det stort rabalder när en rad pilar på Norr Mälarstrand och Sickla udde dog på grund av giftampuller. Nu är det två stora häggar vid Katarinavägen som någon har retat upp sig på, troligen för att de skymmer en utsikt. Ingreppet med de så kallade ecopluggarna med växtgift gör att träden kommer att dö, exakt när är svårt att säga.
– Det är två fantastiska häggar som syns över hela Stockholm som någon har borrat in giftampuller i, kommenterar Kenneth Kempendahl, parkingenjör vid Södermalms stadsdelsförvaltning.
Händelsen har polisanmälts men enligt polisen kommer utredningen att läggas ned eftersom bevis saknas. Gärningsmännen i de tidigare fallen på Norr Mälarstrand och Sickla udde är ännu på fri fot.
Handlingsplan tas fram
Efter händelserna förra året fick Trafikkontoret i uppdrag att ta fram handlingsplan och riktlinjer för hur fall där träd skadats eller fällts utan tillstånd ska hanteras. Uppdraget har ännu ej redovisats. Trafikkontoret avvaktar det arbete som bedrivs i ett Movium Partnerskapsprojekt i Alnarp kring att ta fram en modell för trädvärdering och som förhoppningsvis kan ge resultat under innevarande år.
Projektet har pågått sedan årsskiftet med Johan Östberg på Område landskapsutveckling som projektledare. Projektets externa finansiärer diskuterade projektet vid ett referensgruppsmöte i samband med Moviums Stadsträdsdag i Göteborg den 10 maj. Det är helt klart, inte minst med utgångspunkt från Stockholmsfallen, att den värderingsmodell som tas fram inte bara ska kunna användas vid vitesförelägganden i samband med byggprojekt utan också bör fungera i rättsprocesser vid skadeståndsanspråk.
Johan Östberg med medarbetare har granskat ett tiotal värderingsmodeller som tillämpas i Sverige och internationellt. I nuläget verkar det som en dansk modell, VAT03, är den man går vidare med och anpassar till svenska förhållanden. Vid Göteborgsmötet framkom dock en farhåga att modellen som den hittills använts kan ge för låga värden om man räknar in alla relevanta aspekter i samband med att ersätta ett träd av större storlek.
Stora summor
Att det är stora summor som det kan handla om blir tydligt med de cirka 50 år gamla häggarna på Södermalm. Kenneth Kempendahl värderar de båda träden till 300 000 kronor. Och att hitta en modell som på ett juridiskt oantastligt sätt kan verifiera ett visst värde är naturligtvis angeläget.
Men pengar är ju inte allt … häggarnas storslagenhet och betydelsen som utsiktsvy går ju inte att ersätta för allt smör i Småland.
Göran Nilsson
Koordinator närverket Stadsträd
Pedagogisk modell för levande samhälle
Titti Olsson berättar om en pedagogisk modell för ett framtida samhälle, där allt vilar på tillit, på tilltro till den egna förmågan och kraften i den kollektiva handlingen, och undrar varför vi inte tar hand om guldkornen.
Regnbäddar i mindre och större skala
Det finns ett stort intresse runt om i landet för regnbäddar. I sin krönika berättar och reflekterar Göran Nilsson utifrån Moviums senaste kurs på ämnet.
Hur kommer barnen att få det i Vallastaden?
Gytter är ett ord som använts för att beskriva det som vissa kallar variation i överkant. För mig har gytter en positiv klang, skriver Anna Lenninger som reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Intressant detaljplan ur ett ekosystemtjänstperspektiv
Ekosystemtjänster i stadsmiljön är ofta kopplade till vegetation som exempelvis förbättrar lokalklimatet, ökar den biologiska mångfalden, ger rekreation och estetiska upplevelser. Harald Klein reflekterar över vad han upplever i Vallastaden.
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Petter Åkerblom funderar över att tappa greppet.
Social hållbarhet ryms inte i ett växthus
Det pågår fortfarande ett utforskande av vad begreppet social hållbarhet innebär inom stadsbyggnad. Karin Andersson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Men hallå – hur tänkte ni kring utemiljön?
Kan det vara så att man inte hunnit anlägga utemiljön som ursprungligen var avsett? Caroline Dahl reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
En riskabel krönika
Vad är det egentligen som är riskabelt i barns utelek? Och hur ska man hantera vuxnas oro, frågar sig Petter Åkerblom.
På catwalken i Vallastaden
Vad är en bomässa om inte en modevisning – vad kan man se på catwalken i Vallastaden? Titti Olsson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Fysisk aktivitet är mer än idrott
Nu kraftsamlar regeringen och Idrottssverige för mer rörelse i skolan. Men det räcker inte med mer idrott på schemat, skriver Petter Åkerblom i sin krönika.
LET’S MAKE OUR PLANET GREAT AGAIN!
Carl Arnö är ny ordförande i Moviums ledningsråd. I sin krönika reflekterar han om sitt engagemang i Movium utifrån hur världen ser ut idag.
Nya planeringsmodeller behövs för att utveckla regional grönstruktur
Tim Schnoor, ekolog på Ekologigruppen och ledamot i Tankesmedjan Moviums ledningsråd, resonerar kring hur vi kan utveckla naturen i och kring städerna samtidigt som vi tillgodoser behovet av bostäder.