Efterlängtad trädvärderingsmodell
Nu har det hänt igen – stadsträd har förgiftats i Stockholm. Förra året väckte det stort rabalder när en rad pilar på Norr Mälarstrand och Sickla udde dog på grund av giftampuller. Nu är det två stora häggar vid Katarinavägen som någon har retat upp sig på, troligen för att de skymmer en utsikt. Ingreppet med de så kallade ecopluggarna med växtgift gör att träden kommer att dö, exakt när är svårt att säga.
– Det är två fantastiska häggar som syns över hela Stockholm som någon har borrat in giftampuller i, kommenterar Kenneth Kempendahl, parkingenjör vid Södermalms stadsdelsförvaltning.
Händelsen har polisanmälts men enligt polisen kommer utredningen att läggas ned eftersom bevis saknas. Gärningsmännen i de tidigare fallen på Norr Mälarstrand och Sickla udde är ännu på fri fot.
Handlingsplan tas fram
Efter händelserna förra året fick Trafikkontoret i uppdrag att ta fram handlingsplan och riktlinjer för hur fall där träd skadats eller fällts utan tillstånd ska hanteras. Uppdraget har ännu ej redovisats. Trafikkontoret avvaktar det arbete som bedrivs i ett Movium Partnerskapsprojekt i Alnarp kring att ta fram en modell för trädvärdering och som förhoppningsvis kan ge resultat under innevarande år.
Projektet har pågått sedan årsskiftet med Johan Östberg på Område landskapsutveckling som projektledare. Projektets externa finansiärer diskuterade projektet vid ett referensgruppsmöte i samband med Moviums Stadsträdsdag i Göteborg den 10 maj. Det är helt klart, inte minst med utgångspunkt från Stockholmsfallen, att den värderingsmodell som tas fram inte bara ska kunna användas vid vitesförelägganden i samband med byggprojekt utan också bör fungera i rättsprocesser vid skadeståndsanspråk.
Johan Östberg med medarbetare har granskat ett tiotal värderingsmodeller som tillämpas i Sverige och internationellt. I nuläget verkar det som en dansk modell, VAT03, är den man går vidare med och anpassar till svenska förhållanden. Vid Göteborgsmötet framkom dock en farhåga att modellen som den hittills använts kan ge för låga värden om man räknar in alla relevanta aspekter i samband med att ersätta ett träd av större storlek.
Stora summor
Att det är stora summor som det kan handla om blir tydligt med de cirka 50 år gamla häggarna på Södermalm. Kenneth Kempendahl värderar de båda träden till 300 000 kronor. Och att hitta en modell som på ett juridiskt oantastligt sätt kan verifiera ett visst värde är naturligtvis angeläget.
Men pengar är ju inte allt … häggarnas storslagenhet och betydelsen som utsiktsvy går ju inte att ersätta för allt smör i Småland.
Göran Nilsson
Koordinator närverket Stadsträd
Havet som landskap
Titti Olsson åker ut på havet och upptäcker ett outforskat landskap.
Stadsplaneraren och dansen
Karin Andersson ser likheter mellan dans och stadsplanering.
Efterlängtad trädvärderings-
modell
Förgiftade träd i Stockholm får Göran Nilsson att tänka på ekonomisk värdering av stadsträd. En modell för värdering håller på att tas fram.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Grönt alibi
Grönska påverkar bopriser. Men kvaliteten på och tillgången till grönskan är avgörande.
Health angels – för barnens bästa
Hur planerar vi för barndom i Sverige? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
mångfunktionella stadsrum
Det slår mig ofta att förväntningarna på staden ökar i rask takt. Huruvida våra städer lider av prestationsångest vet jag inte, men nog kan man som stadsbyggare ibland känna av det!
Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?