Efterlängtad trädvärderingsmodell
Nu har det hänt igen – stadsträd har förgiftats i Stockholm. Förra året väckte det stort rabalder när en rad pilar på Norr Mälarstrand och Sickla udde dog på grund av giftampuller. Nu är det två stora häggar vid Katarinavägen som någon har retat upp sig på, troligen för att de skymmer en utsikt. Ingreppet med de så kallade ecopluggarna med växtgift gör att träden kommer att dö, exakt när är svårt att säga.
– Det är två fantastiska häggar som syns över hela Stockholm som någon har borrat in giftampuller i, kommenterar Kenneth Kempendahl, parkingenjör vid Södermalms stadsdelsförvaltning.
Händelsen har polisanmälts men enligt polisen kommer utredningen att läggas ned eftersom bevis saknas. Gärningsmännen i de tidigare fallen på Norr Mälarstrand och Sickla udde är ännu på fri fot.
Handlingsplan tas fram
Efter händelserna förra året fick Trafikkontoret i uppdrag att ta fram handlingsplan och riktlinjer för hur fall där träd skadats eller fällts utan tillstånd ska hanteras. Uppdraget har ännu ej redovisats. Trafikkontoret avvaktar det arbete som bedrivs i ett Movium Partnerskapsprojekt i Alnarp kring att ta fram en modell för trädvärdering och som förhoppningsvis kan ge resultat under innevarande år.
Projektet har pågått sedan årsskiftet med Johan Östberg på Område landskapsutveckling som projektledare. Projektets externa finansiärer diskuterade projektet vid ett referensgruppsmöte i samband med Moviums Stadsträdsdag i Göteborg den 10 maj. Det är helt klart, inte minst med utgångspunkt från Stockholmsfallen, att den värderingsmodell som tas fram inte bara ska kunna användas vid vitesförelägganden i samband med byggprojekt utan också bör fungera i rättsprocesser vid skadeståndsanspråk.
Johan Östberg med medarbetare har granskat ett tiotal värderingsmodeller som tillämpas i Sverige och internationellt. I nuläget verkar det som en dansk modell, VAT03, är den man går vidare med och anpassar till svenska förhållanden. Vid Göteborgsmötet framkom dock en farhåga att modellen som den hittills använts kan ge för låga värden om man räknar in alla relevanta aspekter i samband med att ersätta ett träd av större storlek.
Stora summor
Att det är stora summor som det kan handla om blir tydligt med de cirka 50 år gamla häggarna på Södermalm. Kenneth Kempendahl värderar de båda träden till 300 000 kronor. Och att hitta en modell som på ett juridiskt oantastligt sätt kan verifiera ett visst värde är naturligtvis angeläget.
Men pengar är ju inte allt … häggarnas storslagenhet och betydelsen som utsiktsvy går ju inte att ersätta för allt smör i Småland.
Göran Nilsson
Koordinator närverket Stadsträd
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Driv runt och få nya perspektiv!
När gick du senast runt i din stad utan ett tydligt mål? Karin Andersson uppmanar till att bryta vanans makt och planlöst vandra runt för att upptäcka nya platser, människor och perspektiv. >>
Kvinnorna tar täten
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
Bostadsbrist, feminism och rasism flätas samman i Almedalen
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Stadsskog i stället för stadsträd?
Göran Nilsson har besökt konferensen Urban Tree Diversity. Här listar han de mest framträdande trenderna inom stadsträd. >>
Prata med människor, inte om dem
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Är skolgården ett offentligt rum?
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Skolgårdens återkomst
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Skyskrapor morgondagens dinosaurier
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>