Efterlängtad trädvärderingsmodell
Nu har det hänt igen – stadsträd har förgiftats i Stockholm. Förra året väckte det stort rabalder när en rad pilar på Norr Mälarstrand och Sickla udde dog på grund av giftampuller. Nu är det två stora häggar vid Katarinavägen som någon har retat upp sig på, troligen för att de skymmer en utsikt. Ingreppet med de så kallade ecopluggarna med växtgift gör att träden kommer att dö, exakt när är svårt att säga.
– Det är två fantastiska häggar som syns över hela Stockholm som någon har borrat in giftampuller i, kommenterar Kenneth Kempendahl, parkingenjör vid Södermalms stadsdelsförvaltning.
Händelsen har polisanmälts men enligt polisen kommer utredningen att läggas ned eftersom bevis saknas. Gärningsmännen i de tidigare fallen på Norr Mälarstrand och Sickla udde är ännu på fri fot.
Handlingsplan tas fram
Efter händelserna förra året fick Trafikkontoret i uppdrag att ta fram handlingsplan och riktlinjer för hur fall där träd skadats eller fällts utan tillstånd ska hanteras. Uppdraget har ännu ej redovisats. Trafikkontoret avvaktar det arbete som bedrivs i ett Movium Partnerskapsprojekt i Alnarp kring att ta fram en modell för trädvärdering och som förhoppningsvis kan ge resultat under innevarande år.
Projektet har pågått sedan årsskiftet med Johan Östberg på Område landskapsutveckling som projektledare. Projektets externa finansiärer diskuterade projektet vid ett referensgruppsmöte i samband med Moviums Stadsträdsdag i Göteborg den 10 maj. Det är helt klart, inte minst med utgångspunkt från Stockholmsfallen, att den värderingsmodell som tas fram inte bara ska kunna användas vid vitesförelägganden i samband med byggprojekt utan också bör fungera i rättsprocesser vid skadeståndsanspråk.
Johan Östberg med medarbetare har granskat ett tiotal värderingsmodeller som tillämpas i Sverige och internationellt. I nuläget verkar det som en dansk modell, VAT03, är den man går vidare med och anpassar till svenska förhållanden. Vid Göteborgsmötet framkom dock en farhåga att modellen som den hittills använts kan ge för låga värden om man räknar in alla relevanta aspekter i samband med att ersätta ett träd av större storlek.
Stora summor
Att det är stora summor som det kan handla om blir tydligt med de cirka 50 år gamla häggarna på Södermalm. Kenneth Kempendahl värderar de båda träden till 300 000 kronor. Och att hitta en modell som på ett juridiskt oantastligt sätt kan verifiera ett visst värde är naturligtvis angeläget.
Men pengar är ju inte allt … häggarnas storslagenhet och betydelsen som utsiktsvy går ju inte att ersätta för allt smör i Småland.
Göran Nilsson
Koordinator närverket Stadsträd
Gravöl i Göteborg
Det var en fin tid, åren 2004 till 2008, då jag var stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Utvecklande och inspirerande, skriver Lars Johansson. Sen hände det något annat. I några kommuner har stadsträdgårdsmästaren försvunnit, kan vi hoppas att stadsträdgårdsmästarens roll återigen faktiskt stärks?
Gestaltad livsmiljö – når vi ut?
Lars Johansson frågar sig om alla vällovliga konferenser på temat Gestaltad livsmiljö verkligen når dem som inte redan är frälsta. Hur kan det annars bli så fel i gestaltningen av offentliga rum?
Stadsskog – en gåva till framtiden
Hur vill vi att omgivningarna ska vara där människor bor om hundra år? Landskapsarkitekt Kerstin Lindström, landskapsarkitekt, reflekterar över träd, skogar, visioner och strategier.
Förmågan att skapa tid
Tid och rum hör ihop. Men hur? Caroline Dahl reflekterar över vad som gör att vi vill slå oss ner och stanna kvar på vissa platser i det publika rummet.
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
Caroline Dahl önskar alla en skön sommar och reflekterar över vilka frågor som präglar vår tid – och framtid. Tankesmedjan fokuserar i höst på temaområdet ”Kampen om staden” med flera satsningar.
AI och hållbarhet
Harald Klein reflekterar kring cirkulära system, regenerativ utveckling och naturbaserade lösningar.
Sinnrik gestaltning av lekfullhet
Att leken och dess villkor stod i fokus under konferensen ”Den lekfulla staden” på stadsexpot H22 är ju självklart. Men lekfull, vad betyder egentligen det?
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?