Design som utesluter
Rosan Bosch är konstnär. Hon är övertygad om att design och arkitektur kan göra världen till en bättre plats. I sitt arbete har hon stort fokus på att få människor att röra på sig mer. Inte nödvändigtvis aktivt motionera, snarare att i sin vardag vara mer aktiva.
I ett konstprojekt som turnerat världen runt sätter hon upp skyltar på stan som uppmanar till aktiviteter som inte vanligtvis sker på platsen där de står eller som vi inte är vana att bli uppmanade till. Som Jumping Zone och Dancing Zone. Eller varför inte en plats reserverad för kramar, Hugging Zone?
Rosan Bosch jobbar även med skolgårdar och stadsutvecklingsprojekt. I ett bostadsområde i Danmark, ett så kallat problemområde som är nedgånget och har låg social status, har hon gjort ett antal installationer med syfte att stärka områdets självkänsla. På en plats, som hon beskriver som lite obehaglig, eftersom många ungdomar hängde där, byggde hon en lekplats.
Design som verktyg för förändring
För Rosan Bosch är design ett verktyg för att förändra människor. Hon vill förändra människors invanda tankar och föreställningar. Gott så. Men när jag frågar henne vem som nu håller till på platsen som blivit lekplats i det utsatta bostadsområdet får jag ett svar som inte gör mig förvånad men ändå konfunderad: Användarna har bytts ut. De ungdomar som hängde här tidigare har flyttat på sig, nu är här yngre barn och deras föräldrar.
Och så fungerar det ju ofta. Platser förbättras och förfinas ofta med syftet att just locka dit nya människor och fördriva dem som redan håller till där. Det kan vara allt från ungdomar som anses stökiga till hemlösa som dröjer sig kvar utanför Systembolaget.
Designen löser inte allt
Ett enkelt och effektivt sätt är ta bort sittplatser. Att ta bort bänkar för att förhindra ovälkomnat häng kan väl knappast kallas för design. Snarare brist på sådan.
När diskussionen om att göra just detta ingrepp på Knut den Stores torg framför stationen i Lund pågick sa torgets arkitekt, Sven-Ingvar Andersson, att han inte hade något emot att hemlösa spenderade mycket tid där. För honom var det ett bevis på att platsen fungerade, att även hemlösa och utstötta kände sig hemma där. Han hade skapat en plats som människor ville vara på och gjorde ingen skillnad på olika klientel.
Gestaltning av stadens gemensamma rum kan förändra mycket. Den påverkar i stor utsträckning hur vi lever våra liv i staden. Men sociala och politiska problem som hemlöshet och utanförskap måste lösas på en politisk och strategisk nivå. Att ta bort bänkar och bygga lekplatser löser inga problem långsiktigt eller i en större skala. Konsekvensen blir endast en förflyttning – och en uteslutning – av människor.
Karin Andersson
Plats för vadå?
Ger vi kommande generationer möjlighet att hitta lösningar på de utmaningar de kommer att ställas inför? Anders Rasmusson reflekterar kring resilienta städer och vad som kommer att behövas.
Mer makt åt barnen!
Fem femteklasser i Ängelholm har diskuterat makt, demokratin och stadsbyggnad i det Formasstödda forskningsprojektet ”Lek för demokrati”.
Landskapsarkitekturens Ingmar Bergman
Harald Klein har under 2021 fördjupat sig i Sigurd Lewerentz verk. Lewerentz sätt att dramatisera landskapet får honom att tänka på Ingmar Bergman.
Tillsammans!
Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl kom nyligen hem från Arkitekturbiennalen i Venedig och reflekterar över om miljöarbete verkligen gör skillnad?
Värdet av estetik
Medvetenheten om att vi måste tänka holistiskt finns nog, åtminstone som en teoretisk kunskap, hos dem som planerar och formger våra urbana miljöer idag. Men när sjunker den intellektuella medvetenheten in och söker sig vidare till hjärtat och blir en integrerad insikt? I sin krönika reflekterar Titti Olsson över sinnesförnimmelser, respekt för naturen och framtidens urbana livsrum.
GESTALTAD GRÖN LIVSMILJÖ
Ska vi konsumera oss ur klimatkrisen med ”gröna” produkter? I sin krönika diskuterar Caroline Dahl gestaltning som verktyg och mångdimensionellt värdeskapande.
Framtiden är mörk
Idag värnar en upplyst människa mörkret, skriver Harald Klein i sin reflexion över vår tids nedsmutsning av atmosfären.
På daglig promenad
Den dagliga promenaden kan erbjuda det mest oväntade – från stadsliv till en upplevelse av att vara barn på nytt.
VI BLICKAR FRAMÅT!
När Tankesmedjan Movium i januari 2020 klev in i det nya verksamhetsåret var det med förväntningar på ett år fullt av jubileumsaktiviteter. Året blev – som alla vet – dock inte riktigt som vi tänkt oss. När vi nu tittar tillbaka är det därför med glädje vi ser att vi faktiskt kunnat fira en hel del ändå! Deltagandet i de aktiviteter vi genomfört har varit stort och gensvaret mycket uppskattande. Tack för 2020 – nu ser vi fram emot 2021!
OMSTÄLLNING OCH OMVANDLING
I Agenda 2030 för hållbar utveckling så konstateras det att utmaningarna som världen möter kring hälsa, segregation, klimat, miljö med mera är så komplexa att enskilda aktörer inte kan lösa dem. Det krävs nya former av samarbeten präglade av kreativitet, experiment och tolerans.