
Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
EU-kommissionen arbetar med ett förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Europaparlamentets forskningstjänst, EPRS, har släppt ett förberedande dokument, Preparing FP9, om strategier för hur ramprogrammet ska utformas. Här handlar det inte om vilka specifika forskningsområden som kommer att kunna söka medel från ramprogrammet utan snarare om Europas fortlevnad och ställning i världen.
Framtidsspaningen “Bohemia”, som är ett av underlagen till Preparing FP9, målar upp två scenarios för Europa. Ett mörkt, Turbulent tomorrow, där utvecklingen får fortsätta som vanligt och vi inte kommer att nå de globala målen från FN:s Agenda 2030 utan får kämpa med hälsoproblem, demografiska klyftor, social ojämlikhet, föroreningar och klimatproblem. I det ljusa scenariot, Transition to a better age, där Europa övergår till fossilfri energi och cirkulär ekonomi, där ny teknologi ger sådana produktionsvinster att alla kan få en basinkomst och där städerna är laboratorier för god offentlig styrning, så blir Europa en ledare, moraliskt, socialt och teknologiskt.
Det ljusa scenariot når vi med hjälp av forskning, innovation, samarbeten och mod.
I FP9 kommer utmaningsdriven innovation att föras in, missions, som utgår från de globala målen och ”fusionerar djärva mål uppifrån och designlösningar underifrån, för att bättre hantera samhällsutmaningarna”. Dessa kommer att ha ett tydligt fokus på samarbeten, för det är tillsammans som vi ska lösa utmaningarna. Således vill kommissionen se en ökad grad av tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan mellan den privata- och offentliga sektorn samt civilsamhället. De vill också skapa starkare band mellan EU-länderna för ökad integration och stabilitet inom EU.
Att det ska läggas över tusen miljarder kronor på innovation och forskning betyder såklart att det finns mycket politik bakom. I underlag till Horizon 2020 framgår det t.ex. att ett skifte till en cirkulär ekonomi, med sådant som biologiskt nedbrytbara produkter, byteshandel och återinförsel av material i det tekniska kretsloppet (återvinning), inte bara handlar om minskad förbrukning av ändliga resurser och mindre klimatpåverkan, utan även om att Europa ska bli mindre beroende av import från länder som i framtiden kanske inte är önskvärda att handla med eller som vill behålla sina råvaror själva. Och forskning och innovation kring klimatåtgärder i Afrika handlar delvis om att minska andelen immigranter till Europa.
Att vi behöver mod och mycket och riskvilligt kapital framgår av en ny term, deep-tech innovations, som lanseras i Preparing FP9. Dessa innovationer lutar sig tungt mot ny vetenskap och teknik samt kräver stora mängder tålmodigt kapital med mycket osäker avkastning.
Att utlysningarna inom FP9 kommer att belysa komplexiteten i samhällsutmaningarna tror jag kommer att gynna Sverige och forskning och innovation kring exempelvis urbana ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar. På ett seminarium i Bryssel, som Tankesmedjan Movium var med och arrangerade, meddelade en representant från EU-kommissionen att naturbaserade lösningar kommer fortsätta att vara ett prioriterat innovations- och forskningsområde. Dessa designlösningar är av sin natur multifunktionella, med många svårmätbara effekter på staden. Men för att kunna motivera de naturbaserade lösningarna, som ofta är initialt dyrare än konventionella tekniska lösningar, behöver vi kunna dokumentera dessa effekter och här tror jag att den starka forskningen inom SLU kring kopplingen mellan natur och hälsa kommer att bli mer och mer betydelsefull.
Sen blir det förstås spännande att se om vi kommer att få några ”deep-tech innovations” i vår utemiljö!
Läs mer: Preparing FP9 - Designing the successor to the Horizon 2020 research and innovation framework programme. (European Parliamentary Research Service. April 2018)
HARALD KLEIN
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.