
Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
EU-kommissionen arbetar med ett förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Europaparlamentets forskningstjänst, EPRS, har släppt ett förberedande dokument, Preparing FP9, om strategier för hur ramprogrammet ska utformas. Här handlar det inte om vilka specifika forskningsområden som kommer att kunna söka medel från ramprogrammet utan snarare om Europas fortlevnad och ställning i världen.
Framtidsspaningen “Bohemia”, som är ett av underlagen till Preparing FP9, målar upp två scenarios för Europa. Ett mörkt, Turbulent tomorrow, där utvecklingen får fortsätta som vanligt och vi inte kommer att nå de globala målen från FN:s Agenda 2030 utan får kämpa med hälsoproblem, demografiska klyftor, social ojämlikhet, föroreningar och klimatproblem. I det ljusa scenariot, Transition to a better age, där Europa övergår till fossilfri energi och cirkulär ekonomi, där ny teknologi ger sådana produktionsvinster att alla kan få en basinkomst och där städerna är laboratorier för god offentlig styrning, så blir Europa en ledare, moraliskt, socialt och teknologiskt.
Det ljusa scenariot når vi med hjälp av forskning, innovation, samarbeten och mod.
I FP9 kommer utmaningsdriven innovation att föras in, missions, som utgår från de globala målen och ”fusionerar djärva mål uppifrån och designlösningar underifrån, för att bättre hantera samhällsutmaningarna”. Dessa kommer att ha ett tydligt fokus på samarbeten, för det är tillsammans som vi ska lösa utmaningarna. Således vill kommissionen se en ökad grad av tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan mellan den privata- och offentliga sektorn samt civilsamhället. De vill också skapa starkare band mellan EU-länderna för ökad integration och stabilitet inom EU.
Att det ska läggas över tusen miljarder kronor på innovation och forskning betyder såklart att det finns mycket politik bakom. I underlag till Horizon 2020 framgår det t.ex. att ett skifte till en cirkulär ekonomi, med sådant som biologiskt nedbrytbara produkter, byteshandel och återinförsel av material i det tekniska kretsloppet (återvinning), inte bara handlar om minskad förbrukning av ändliga resurser och mindre klimatpåverkan, utan även om att Europa ska bli mindre beroende av import från länder som i framtiden kanske inte är önskvärda att handla med eller som vill behålla sina råvaror själva. Och forskning och innovation kring klimatåtgärder i Afrika handlar delvis om att minska andelen immigranter till Europa.
Att vi behöver mod och mycket och riskvilligt kapital framgår av en ny term, deep-tech innovations, som lanseras i Preparing FP9. Dessa innovationer lutar sig tungt mot ny vetenskap och teknik samt kräver stora mängder tålmodigt kapital med mycket osäker avkastning.
Att utlysningarna inom FP9 kommer att belysa komplexiteten i samhällsutmaningarna tror jag kommer att gynna Sverige och forskning och innovation kring exempelvis urbana ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar. På ett seminarium i Bryssel, som Tankesmedjan Movium var med och arrangerade, meddelade en representant från EU-kommissionen att naturbaserade lösningar kommer fortsätta att vara ett prioriterat innovations- och forskningsområde. Dessa designlösningar är av sin natur multifunktionella, med många svårmätbara effekter på staden. Men för att kunna motivera de naturbaserade lösningarna, som ofta är initialt dyrare än konventionella tekniska lösningar, behöver vi kunna dokumentera dessa effekter och här tror jag att den starka forskningen inom SLU kring kopplingen mellan natur och hälsa kommer att bli mer och mer betydelsefull.
Sen blir det förstås spännande att se om vi kommer att få några ”deep-tech innovations” i vår utemiljö!
Läs mer: Preparing FP9 - Designing the successor to the Horizon 2020 research and innovation framework programme. (European Parliamentary Research Service. April 2018)
HARALD KLEIN
Hur ser det urbana friluftslivet ut?
Konsumerar vi urbana varelser naturupplevelser som vi äter glass, undrar Caroline Dahl, som varit på en tankesmedja om urbant friluftsliv i Sundsvall.
Vem värnar den goda jorden?
Det råder bred politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige måste öka. I ljuset av den nya nationella livsmedelsstrategin vill Göran Nilsson värna åkermarkens värden.
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.