
Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
EU-kommissionen arbetar med ett förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Europaparlamentets forskningstjänst, EPRS, har släppt ett förberedande dokument, Preparing FP9, om strategier för hur ramprogrammet ska utformas. Här handlar det inte om vilka specifika forskningsområden som kommer att kunna söka medel från ramprogrammet utan snarare om Europas fortlevnad och ställning i världen.
Framtidsspaningen “Bohemia”, som är ett av underlagen till Preparing FP9, målar upp två scenarios för Europa. Ett mörkt, Turbulent tomorrow, där utvecklingen får fortsätta som vanligt och vi inte kommer att nå de globala målen från FN:s Agenda 2030 utan får kämpa med hälsoproblem, demografiska klyftor, social ojämlikhet, föroreningar och klimatproblem. I det ljusa scenariot, Transition to a better age, där Europa övergår till fossilfri energi och cirkulär ekonomi, där ny teknologi ger sådana produktionsvinster att alla kan få en basinkomst och där städerna är laboratorier för god offentlig styrning, så blir Europa en ledare, moraliskt, socialt och teknologiskt.
Det ljusa scenariot når vi med hjälp av forskning, innovation, samarbeten och mod.
I FP9 kommer utmaningsdriven innovation att föras in, missions, som utgår från de globala målen och ”fusionerar djärva mål uppifrån och designlösningar underifrån, för att bättre hantera samhällsutmaningarna”. Dessa kommer att ha ett tydligt fokus på samarbeten, för det är tillsammans som vi ska lösa utmaningarna. Således vill kommissionen se en ökad grad av tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan mellan den privata- och offentliga sektorn samt civilsamhället. De vill också skapa starkare band mellan EU-länderna för ökad integration och stabilitet inom EU.
Att det ska läggas över tusen miljarder kronor på innovation och forskning betyder såklart att det finns mycket politik bakom. I underlag till Horizon 2020 framgår det t.ex. att ett skifte till en cirkulär ekonomi, med sådant som biologiskt nedbrytbara produkter, byteshandel och återinförsel av material i det tekniska kretsloppet (återvinning), inte bara handlar om minskad förbrukning av ändliga resurser och mindre klimatpåverkan, utan även om att Europa ska bli mindre beroende av import från länder som i framtiden kanske inte är önskvärda att handla med eller som vill behålla sina råvaror själva. Och forskning och innovation kring klimatåtgärder i Afrika handlar delvis om att minska andelen immigranter till Europa.
Att vi behöver mod och mycket och riskvilligt kapital framgår av en ny term, deep-tech innovations, som lanseras i Preparing FP9. Dessa innovationer lutar sig tungt mot ny vetenskap och teknik samt kräver stora mängder tålmodigt kapital med mycket osäker avkastning.
Att utlysningarna inom FP9 kommer att belysa komplexiteten i samhällsutmaningarna tror jag kommer att gynna Sverige och forskning och innovation kring exempelvis urbana ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar. På ett seminarium i Bryssel, som Tankesmedjan Movium var med och arrangerade, meddelade en representant från EU-kommissionen att naturbaserade lösningar kommer fortsätta att vara ett prioriterat innovations- och forskningsområde. Dessa designlösningar är av sin natur multifunktionella, med många svårmätbara effekter på staden. Men för att kunna motivera de naturbaserade lösningarna, som ofta är initialt dyrare än konventionella tekniska lösningar, behöver vi kunna dokumentera dessa effekter och här tror jag att den starka forskningen inom SLU kring kopplingen mellan natur och hälsa kommer att bli mer och mer betydelsefull.
Sen blir det förstås spännande att se om vi kommer att få några ”deep-tech innovations” i vår utemiljö!
Läs mer: Preparing FP9 - Designing the successor to the Horizon 2020 research and innovation framework programme. (European Parliamentary Research Service. April 2018)
HARALD KLEIN
Havet som landskap
Titti Olsson åker ut på havet och upptäcker ett outforskat landskap.
Stadsplaneraren och dansen
Karin Andersson ser likheter mellan dans och stadsplanering.
Efterlängtad trädvärderings-
modell
Förgiftade träd i Stockholm får Göran Nilsson att tänka på ekonomisk värdering av stadsträd. En modell för värdering håller på att tas fram.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Grönt alibi
Grönska påverkar bopriser. Men kvaliteten på och tillgången till grönskan är avgörande.
Health angels – för barnens bästa
Hur planerar vi för barndom i Sverige? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
mångfunktionella stadsrum
Det slår mig ofta att förväntningarna på staden ökar i rask takt. Huruvida våra städer lider av prestationsångest vet jag inte, men nog kan man som stadsbyggare ibland känna av det!
Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?