
Brooklyn, New York. Foto: Karin Andersson.
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
New York välkomnar mig. Stadens täthet omfamnar mig. Det repetitiva vägnätet rutar in byggnaderna. De brokiga byggnader förmedlar småskalighet, även de som nästan nuddar molnen. Bilarna som ständigt passerar. Människorna som är överallt. Hela tiden. Möten som ständigt sker. Korta hej på gatan. Längre samtal i matbutiken. De rationellt numrerade och ofta hårt trafikerade gatorna förmår inte reducera känslan av småstad.
Jag förväntade mig att Malmö skulle kännas litet när jag kom hem. Att min hemstad skulle kännas trång, påtryckande.
Tomma gator
Istället möts jag av en enorm rymd. Malmös gator tycks mig vara bredast i världen. På Nobeltorget, där fyrfiliga Amiralsgatan korsar den lika breda Nobelvägen, finns en av Malmös få digitala reklamtavlor. Jag brukar säga att det är enda platsen där Malmö känns som en storstad. När jag kommer hem efter att ha bott i New York känns Nobeltorgets ensamma reklamskylt långt ifrån storstad. Just för att den är ensam. Under den finns ett nattöppet livs. Men få människor. Få bilar. Nobeltorget känns som Malmös ensammaste torg. Den enda rytm som återkommer här är reklamskyltens pulserande ljus.
Gatorna i New York är minst lika breda som Amiralsgatan. Byggnaderna är inte alltid högre än i Malmö. Men i New York är gatorna befolkade. Stadens täthet är inte bara byggnader. Den är också människor. Den beror på den trångboddhet som höga hyror ger.
Geografin har begränsat
Och den beror på stadens geografiska läge. Vattnet runt New York avgränsar. Staden med världens dyraste markpriser, Mumbai, ligger också på en halvö. Malmös planerare har däremot saknat den begränsningen. Det skånska landskapet har varit generöst med sin platta mark. Staden har brett ut sig, och gör så fortfarande. Urban sprawl är inte enbart ett amerikanskt fenomen.
Det stämmer att världens storstäder växer. De växer demografiskt. Men de växer också till ytan. Där medelklassen växer rullas villamattorna ut. Det gäller för Mumbai, det gäller för New York, för Malmö. Argumenten för fler enfamiljshus baseras på rätten att välja. Dock undrar jag ofta vems rätt att välja det handlar om. Jag tror att ekonomi och status (om ens ekonomi är god) oftare än estetiska preferenser styr var vi bosätter oss.
Förtätning för brokighet
Jag fick en gång tipset att stryka en nolla i en projektbudget för att uppnå ökad innovation. Om jag ville åstadkomma hållbarhet skulle jag ta bort två nollor. Utmaningar driver utveckling. Jag hoppas att de nya utmaningar den förväntade förtätningen skapar kommer leda till både innovation och hållbarhet.
Men mest av allt hoppas jag att den kommer att leda till brokigare städer, både vad gäller människor och estetik. Omfamnande och välkomnande städer.
Karin Andersson
Landskapsarkitekt
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>