
Foto: Titti Olsson

Foto: Lena Jungmark

Foto: Lena Jungmark
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Den första januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Den nya arkitekturpolitiken betonar hur viktig barns utemiljö på offentlig platsmark är för en god livsmiljö. Malmös egen kommission för social hållbarhet framhåller barns rätt till lek och rörelse i sammanhängande gröna stråk som en framgångsfaktor för att läka sociala klyftor. Malmö stads uppföljning på Malmökommissionen är ett utbildningspaket kallat Barnets rättigheter. Det vänder sig till barnsamordnare i samtliga 13 förvaltningarna. Barnsamordnarna har utsetts för att driva, samordna och följa upp det förvaltningsegna omställningsarbetet. Stadskontoret är huvudansvarigt för utbildningsinsatsen som utförs i samarbete med Lunds universitet. Ambitionsnivån ligger högt. Barns och ungas inflytande ska vara en integrerad planeringsfaktor i den egna verksamheten. Inte en separat fråga att ta hänsyn till i efterhand.
Utbildningsinsatsen startade med kunskapsfördjupning för att skapa förståelse för de krav som FN:s konvention ställer på Malmö stad som offentlig verksamhet. Samtidigt med detta tillhandahölls kunskaps- och processtöd för att starta förändringsprocesser i den egna organisationen. Under hösten 2018 arrangerades en seminarieserie med fem olika teman. Den 8 oktober var jag inbjuden som representant för Tankesmedjan Movium för att hålla ett seminarium under rubriken Barn och unga ur ett stadsplaneringsperspektiv.
I Malmö stads utbildningsmaterial Barnets rättigheter beskrivs innehållet i artikel 3 och 12. Dessa artiklar slår fast att barnets bästa ska komma i första rummet och att barnet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter om det som berör dem. För oss som arbetar med fysisk planering är även artikel 31 av särskilt intresse, och att den saknades i utbildningsmaterialet är symptomatiskt och viktigt att framhålla. I artikel 31 är barns rätt till lek och rekreation inskriven tillsammans med rätten till kultur och kreativitet. Just där beskrivs barnets rätt att vara en fullvärdig medborgare som allra tydligast.
Att de sociala och medicinska frågorna är tunga och viktiga kan säkert vara en förklaring till att lek och rekreation har förbisetts i utbildningen. Men för barn hänger lek och hälsa samman. I leken bearbetar barn sina erfarenheter, utvecklas och skapar sin identitet. Leken ger hälsa och välbefinnande. Ändå verkar inte barns behov av lekutrymme tas på allvar. I praktiken är den till och med hotad för alla de barn som växer upp i städer som tillåts bli allt tätare och mer trafikerade.
Artikel 31 talar om barns rätt till lek och rekreation, men anger inte var detta ska ske. Där får vi ta stöd i forskningsresultat som visar hur viktigt det är att vara ute och leka. Utelek stärker hälsan och ger bättre sömn och motorik. Utelek ger återhämtning och plats för socialt samspel. Koncentrationen förbättras och skolresultaten går upp. Behövs det fler argument?
Lek är självbelönande och lustdriven. För att barn ska vilja gå ut, och få lov att göra det, måste vi vuxna se till att det finns varierade, levande och gröna spännande platser för barn och unga. Det gäller såväl skolvägar, lekställen, parker och natur. Barnets rättigheter är sannerligen de vuxnas skyldigheter.
Seminariet med Malmös förvaltningar den 8 oktober avslutades med gruppdiskussioner om hur barnets rättigheter kan inkluderas i den egna förvaltningens ordinarie verksamhet. Kommunens samtliga styr-, lednings- och uppföljningssystem kommer att bli berörda. Det låter bra, och som en utbildningsinsats i grevens tid.
Senare under samma dag som jag hållit i seminariet om barnets rättigheter till lek nås jag nämligen av desperata rop på hjälp från naturskolepedagoger i Malmö stad. Bakbundna av det kommunala fastighetsbolagets hårda regler för Malmös skolgårdar får de inte odla, inte gräva och inte heller anlägga vattenrännor. Låga drift och underhållskostnader och oro för skadedjur styr vilka aktiviteter som får försiggå på skolgårdarna. Inte kunskap om vad som är roligt och utvecklande för barn – dem skolgårdarna trots allt finns till för!
Målet med Malmö stads utbildning är att det nu ska bli verkstad och inte stanna vid prat och styrdokument. Låt oss hoppas att det lyckas. Än finns det tid – utbildningsinsatsen Barnets rättigheter pågår till 2020.
Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad
Barns plats i staden (utgiven av Tankesmedjan Movium)
LENA JUNGMARK
Nationell koordinator barns och ungas utemiljö
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Ekosystemtjänster handlar om att samarbeta med naturen för människans bästa. Vi måste värna om utemiljön för att den ska kunna ge något tillbaka, skriver Anders Rasmusson.
Att trixa sig fram med löparskor
Göran Nilsson reflekterar i sin krönika över hur vi skapar löpvänligare, och därmed också mer hälsosamma och miljövänliga, städer.
Med barn på resa i händelsernas centrum
Märit Jansson var med familjen i Paris när Notre-Dame brann. Det väckte frågor kring barnvänliga städer, hur det är att resa med barn och hur barn förhåller sig till urbana katastrofer.
Samhällsplanering – så mycket mer än bostäder
Får barn plats i framtidens städer? Lena Jungmark funderar över barnens plats i stadsbyggnadsprocesser historiskt, idag och i framtiden.
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
Harald Klein spanar efter teknikens möjligheter att skapa attraktiva stadsrum. Arkitekternas visionsbilder med luftballonger och förljuget stadsmingel kommer inte att behövas längre.
Jubileum för barnkonventionen – och jubileer för Chiquitita!
Hur hänger Tankesmedjan Moviums regeringsuppdrag för barn och unga och FN:s barnkonvention, som från och med 1 januari 2020 blir lag i Sverige, ihop med ABBA:s låt Chiquitita?
2019 – Gott nytt landskapsår!
Fredrik Jergmo, tf verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, blickar framåt mot ett händelserikt år!
Bland gatukatter och stjärnarkitekter i Beirut
Caroline Dahl utgår från sin tid i Beirut och reflekterar över hur en stad kan te sig och vilken relation individer har till staden och till varandra.
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Lena Jungmark, nationell koordinator för regerningsuppgiften barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium, reflekterar över barns rätt till lek.
Meningen med arkitektur
Vad är egentligen arkitektur, och vilken uppgift har den? Titti Olsson reflekterar över frågorna i sin krönika om meningen med arkitekturen.