movium.slu.se

Foto: Titti Olsson

movium.slu.se

Foto: Lena Jungmark

movium.slu.se

Foto: Lena Jungmark

Krönika

Barnets rättigheter måste omfatta lek

Publicerad 13 november 2018

Den första januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Den nya arkitekturpolitiken betonar hur viktig barns utemiljö på offentlig platsmark är för en god livsmiljö. Malmös egen kommission för social hållbarhet framhåller barns rätt till lek och rörelse i sammanhängande gröna stråk som en framgångsfaktor för att läka sociala klyftor. Malmö stads uppföljning på Malmökommissionen är ett utbildningspaket kallat Barnets rättigheter. Det vänder sig till barnsamordnare i samtliga 13 förvaltningarna. Barnsamordnarna har utsetts för att driva, samordna och följa upp det förvaltningsegna omställningsarbetet. Stadskontoret är huvudansvarigt för utbildningsinsatsen som utförs i samarbete med Lunds universitet. Ambitionsnivån ligger högt. Barns och ungas inflytande ska vara en integrerad planeringsfaktor i den egna verksamheten. Inte en separat fråga att ta hänsyn till i efterhand.

 

Utbildningsinsatsen startade med kunskapsfördjupning för att skapa förståelse för de krav som FN:s konvention ställer på Malmö stad som offentlig verksamhet. Samtidigt med detta tillhandahölls kunskaps- och processtöd för att starta förändringsprocesser i den egna organisationen. Under hösten 2018 arrangerades en seminarieserie med fem olika teman. Den 8 oktober var jag inbjuden som representant för Tankesmedjan Movium för att hålla ett seminarium under rubriken Barn och unga ur ett stadsplaneringsperspektiv.

 

I Malmö stads utbildningsmaterial Barnets rättigheter beskrivs innehållet i artikel 3 och 12. Dessa artiklar slår fast att barnets bästa ska komma i första rummet och att barnet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter om det som berör dem. För oss som arbetar med fysisk planering är även artikel 31 av särskilt intresse, och att den saknades i utbildningsmaterialet är symptomatiskt och viktigt att framhålla. I artikel 31 är barns rätt till lek och rekreation inskriven tillsammans med rätten till kultur och kreativitet. Just där beskrivs barnets rätt att vara en fullvärdig medborgare som allra tydligast.

 

Att de sociala och medicinska frågorna är tunga och viktiga kan säkert vara en förklaring till att lek och rekreation har förbisetts i utbildningen. Men för barn hänger lek och hälsa samman. I leken bearbetar barn sina erfarenheter, utvecklas och skapar sin identitet. Leken ger hälsa och välbefinnande. Ändå verkar inte barns behov av lekutrymme tas på allvar. I praktiken är den till och med hotad för alla de barn som växer upp i städer som tillåts bli allt tätare och mer trafikerade.

 

Artikel 31 talar om barns rätt till lek och rekreation, men anger inte var detta ska ske. Där får vi ta stöd i forskningsresultat som visar hur viktigt det är att vara ute och leka. Utelek stärker hälsan och ger bättre sömn och motorik. Utelek ger återhämtning och plats för socialt samspel. Koncentrationen förbättras och skolresultaten går upp. Behövs det fler argument?

 

Lek är självbelönande och lustdriven. För att barn ska vilja gå ut, och få lov att göra det, måste vi vuxna se till att det finns varierade, levande och gröna spännande platser för barn och unga. Det gäller såväl skolvägar, lekställen, parker och natur. Barnets rättigheter är sannerligen de vuxnas skyldigheter.

 

Seminariet med Malmös förvaltningar den 8 oktober avslutades med gruppdiskussioner om hur barnets rättigheter kan inkluderas i den egna förvaltningens ordinarie verksamhet. Kommunens samtliga styr-, lednings- och uppföljningssystem kommer att bli berörda. Det låter bra, och som en utbildningsinsats i grevens tid.

 

Senare under samma dag som jag hållit i seminariet om barnets rättigheter till lek nås jag nämligen av desperata rop på hjälp från naturskolepedagoger i Malmö stad. Bakbundna av det kommunala fastighetsbolagets hårda regler för Malmös skolgårdar får de inte odla, inte gräva och inte heller anlägga vattenrännor. Låga drift och underhållskostnader och oro för skadedjur styr vilka aktiviteter som får försiggå på skolgårdarna. Inte kunskap om vad som är roligt och utvecklande för barn – dem skolgårdarna trots allt finns till för!

 

Målet med Malmö stads utbildning är att det nu ska bli verkstad och inte stanna vid prat och styrdokument. Låt oss hoppas att det lyckas. Än finns det tid – utbildningsinsatsen Barnets rättigheter pågår till 2020.

 

Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad

Barns plats i staden (utgiven av Tankesmedjan Movium)

 

LENA JUNGMARK
Nationell koordinator barns och ungas utemiljö

Sidor