Att värdera träd
I dagarna har en mycket viktig rapport presenterats av kollegor vid SLU i Alnarp. Rapporten har rubriken Ekonomisk värdering av urbana träd – Alnarpsmodellen och har skrivits av Johan Östberg och Anders Kristoffersson. Medförfattare är även Johan Sjögren, verksam vid Glasgow University i Skottland.
Olika former av vandalism
Vi kan ideligen läsa i tidningar och elektroniska forum om hur träd, både i städerna och i landsbygdsmiljöer, blir föremål för vandalisering, förgiftning eller nedsågning av ”trädhuliganer”. Visst är det ett adekvat ord att använda när man kan läsa om giftpluggsdödade fontänpilar längs Norr Mälarstrand i Stockholm, olovlig fällning av utsiktsstörande tallar på kommunal mark i Bromma, illegal fällning av sällsynt kommunal ek i Umeå på grund av ”lövnedskräpning” eller den vandalisering av nyplanterade träd som det rapporteras om då och då i olika delar av landet.
Sedan har vi naturligtvis all den skadegörelse som sker på träd, medvetet eller omedvetet, i samband med byggprojekt. Det är nog tyvärr inte så ovanligt att en byggherre resonerar som så att jag hellre tar viteskostnaden för ett skadat träd istället för ökade kostnader för och olägenheterna med en krångligare byggprocess.
Träd berör oss människor
Träden har en speciell ställning i vår mänskliga själ. De berör oss på olika sätt, de är fantasieggande och de är inte bara estetiska prydnader utan kan också vara viktiga för vår försörjning. Våra olika förhållningssätt kan naturligtvis leda till konflikter. Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie Skogen vi ärvde i Dagens Nyheter förra året blev som en tryckkokare som exploderade, sällan har väl konflikten mellan de som ser skogen som penningstinn biomassa och de som hellre månar om skogens rekreativa landskap och fägring blivit tydligare än i den debatt som följde på artikelserien.
Man ska kanske inte använda begreppet ”trädkramare” eftersom det kan uppfattas som både ett lite för rebellistiskt och förlöjligande uttryck. För knappt ett år sedan utkom boken Älskade träd av författaren och journalisten Pippi Engstedt. Man kan naturligtvis undra hur diskussionerna gick kring bokens rubriksättning – var man medveten om att rubriken kan upplevas som lite väl patetisk och lidelsefull? Nåväl, boken är mycket läsvärd och inte minst visar den vägen till många gömda trädskatter – författaren guidar oss till 33 mer eller mindre väl kända arboreta runt om i landet, i text och med hjälp av en sammanfattande kartbild. Det finns också en vägledande app att ladda ner till smartphonen (se www.oddapp.se).
Alnarpsmodellen för vädering nu tillgänglig
Åter till trädvärdering och Alnarpsmodellen: arbetet med att ta fram modellen (via ett Movium Partnerskaps-projekt) har föregåtts av ingående studier av andra förekommande värderingsmodeller runt om i världen. Ledord har varit enkelhet, ingen övervärdering samt bas i trädets marknadsvärde. Den så kallade katalogmetoden visade sig vara den modell som bäst svarade mot de valda grundprinciperna. I sitt ursprungsskick fungerar emellertid inte katalogmetoden för träd som är större än de som finns i plantskolorna. Den har därför modifierats för att kunna fungera även för större träd, utan att för den skull mista sin enkelhet. Andra modeller har fått bidra med vissa justerande
värdefaktorer.
Alnarpsmodellen har testats och stötts och blötts i diskussioner med ett stort antal branschaktörer. Nu är den ”flygfärdig” och avsikten är att den ska kunna fungera som en nationell modell inte bara vid byggprocesser utan även i juridiska konflikter – genom att modellen endast tar hänsyn till objektiva värden är författarnas förhoppning att den ska fungera väl i rättsliga sammanhang där subjektiva värden ofta ifrågasätts. Modellen hittas på www.trädvärdering.nu.
Så bäva månde nu alla trädhuliganer när åklagarna har muskler vid inställandet till skranket!
Göran Nilsson
Koordinator Stadsträd
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>