Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Våra offentliga parker erbjuder stadsbon – och naturligtvis även trädgårdsturisten – skönhet, upplevelser, rekreation och kontemplation. Men de erbjuder också andra tjänster som är viktiga för en urban miljös uthållighet. Det populära nyckelordet just nu är att betona och utveckla begreppet ekosystemtjänster. Med stöd av bland andra FN och EU har det globala initiativet TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity, arbetat med att definiera begreppet, väldigt värdefullt eftersom vi nu kan föra en internationell dialog kring många olika aspekter för att klargöra parkers och stadsnära naturområdens värden.
Men värden riskerar att inte vara beständiga. Ett relativt nytt verktyg för att säkerställa parkers kvalitet och positiva interaktion med den urbana miljön är NGSA – Nordic Green Space Award. Projektet, som initierades och ägs av stadsträdgårdsmästareföreningarna i Sverige, Norge och Danmark, är sedan 2013 i aktiv drift. Som grund för jurybedömning, för att få en NGSA-utmärkelse, finns ett omfattande och synnerligen väl underbyggt kriterieschema. Olika delar i schemat åläggs olika vikt beroende på parkens karaktär eller historiska bakgrund.
Kriterieschemat finns fritt tillgängligt via www.stadstradgardsmastare.org. Domare har specialutbildats för att analysera de olika kriterierna och göra poängbedömningar både genom att studera skriftliga underlag och via besök och rundvandring på en ansökande anläggning. I Sverige finns sex domare som är tillgängliga för expertutlåtande. Att kriterieschemat fungerar har nu verifierats på 12 olika anläggningar i de nordiska länderna. I Sverige har Hagaparken i Solna, Trädgårdsföreningen i Göteborg och Pildammsparken i Malmö erhållit NGSA-utmärkelse. Åtskilliga av de som ansökt om att få utmärkelsen har nogsamt betonat värdet av själva ansökningsproceduren – hur det inneburit att personal blivit involverade i att utveckla ett internt kvalitetstänkande.
Det pågår nu ett arbete med att i högre grad än tidigare och på ett tydligare sätt inkludera olika aspekter kring ekosystemtjänster i kriterieschemat. NGSA:s styrgrupp kommer vid ett möte i början av september att besluta om uppdaterade kriterier. Från och med i höst ges det därför möjlighet för den bedömande juryn att på ett mer kraftfullt sätt lyfta fram dessa aspekter i kommentarer och utlåtanden.
Så ett upprop till parkförvaltare: läs om, och lär av, det kriteriesystem som NGSA är uppbyggt kring. Undersök möjligheten att använda systemet för parkutveckling, både internt inom förvaltningen och för att lyfta fram och profilera externt gentemot allmänhet och politiker. Och inte minst: se framöver NGSA-systemet som ett verktyg inte bara för att lyfta fram parkernas traditionella värden utan även för hur de kan bidra till en hållbar stad genom en mångfald av ekosystemtjänster – enligt den övergripande TEEB-definitionen: ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.
Göran Nilsson, Movium
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.