

Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Våra offentliga parker erbjuder stadsbon – och naturligtvis även trädgårdsturisten – skönhet, upplevelser, rekreation och kontemplation. Men de erbjuder också andra tjänster som är viktiga för en urban miljös uthållighet. Det populära nyckelordet just nu är att betona och utveckla begreppet ekosystemtjänster. Med stöd av bland andra FN och EU har det globala initiativet TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity, arbetat med att definiera begreppet, väldigt värdefullt eftersom vi nu kan föra en internationell dialog kring många olika aspekter för att klargöra parkers och stadsnära naturområdens värden.
Men värden riskerar att inte vara beständiga. Ett relativt nytt verktyg för att säkerställa parkers kvalitet och positiva interaktion med den urbana miljön är NGSA – Nordic Green Space Award. Projektet, som initierades och ägs av stadsträdgårdsmästareföreningarna i Sverige, Norge och Danmark, är sedan 2013 i aktiv drift. Som grund för jurybedömning, för att få en NGSA-utmärkelse, finns ett omfattande och synnerligen väl underbyggt kriterieschema. Olika delar i schemat åläggs olika vikt beroende på parkens karaktär eller historiska bakgrund.
Kriterieschemat finns fritt tillgängligt via www.stadstradgardsmastare.org. Domare har specialutbildats för att analysera de olika kriterierna och göra poängbedömningar både genom att studera skriftliga underlag och via besök och rundvandring på en ansökande anläggning. I Sverige finns sex domare som är tillgängliga för expertutlåtande. Att kriterieschemat fungerar har nu verifierats på 12 olika anläggningar i de nordiska länderna. I Sverige har Hagaparken i Solna, Trädgårdsföreningen i Göteborg och Pildammsparken i Malmö erhållit NGSA-utmärkelse. Åtskilliga av de som ansökt om att få utmärkelsen har nogsamt betonat värdet av själva ansökningsproceduren – hur det inneburit att personal blivit involverade i att utveckla ett internt kvalitetstänkande.
Det pågår nu ett arbete med att i högre grad än tidigare och på ett tydligare sätt inkludera olika aspekter kring ekosystemtjänster i kriterieschemat. NGSA:s styrgrupp kommer vid ett möte i början av september att besluta om uppdaterade kriterier. Från och med i höst ges det därför möjlighet för den bedömande juryn att på ett mer kraftfullt sätt lyfta fram dessa aspekter i kommentarer och utlåtanden.
Så ett upprop till parkförvaltare: läs om, och lär av, det kriteriesystem som NGSA är uppbyggt kring. Undersök möjligheten att använda systemet för parkutveckling, både internt inom förvaltningen och för att lyfta fram och profilera externt gentemot allmänhet och politiker. Och inte minst: se framöver NGSA-systemet som ett verktyg inte bara för att lyfta fram parkernas traditionella värden utan även för hur de kan bidra till en hållbar stad genom en mångfald av ekosystemtjänster – enligt den övergripande TEEB-definitionen: ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.
Göran Nilsson, Movium
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>