
Inspiration Rosendal i Uppsala – vinnare av Sveriges Arkitekters Bostadspris 2018. Foto: Daniel Pettersson.

Urbant löpspår i Central Park, New York. Foto: Mattias Qviström.
Att trixa sig fram med löparskor
Jag har en nära släkting som en vacker kväll efter jobbet för ett par år sedan är ute på en av sina ofta återkommande löprundor i villakvarter i södra Stockholm. Hon springer en av sina välkända och invanda turer som går omväxlande längs stigar i parkmiljöer och på trottoarer. Lite spaning på omgivningen som vanligt – en färgrikt prunkande trädgård där, se en så vackert skönsjungande fågel i en trädtopp där, och naturligtvis koll på trafiken när gatukorsningar närmar sig.
Plötsligt händer det: helt utan beredskap eller insikt om att något skulle kunna störa det lätta, vackra löpsteget – hon känner att hon utan styrsel på kroppen stupar på den höga, förrädiska trottoarkanten, men får i sista stund ner sin högra hand för att ta emot den värsta smällen. Smärtan är hemsk, en förbipasserande observerar hennes belägenhet och hjälper till att ringa hennes man, som turligt nog är hemma och kan ordna transport till sjukhus. Resultatet: tre brutna fingrar som aldrig kommer att helt läka till ursprunglig funktion – ett resonabelt försäkringsbolag har betalat ut ersättning motsvarande 15 procents invaliditet.
Mattias Qviström är professor i landskapsarkitektur vid SLU. Han har under de senaste åren engagerat sig i ett projekt, benämnt ”I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling”, med målen att belysa motionslöpningens historia, geografi och nuvarande praktik, inte minst dess samspel med landskapet. I ett separat projekt, ”Urbana löpspår”, finansierat av Movium Partnerskap, har han och forskarkollegor tillsammans med några kommuner studerat hur motionslöpning kan underlättas i en urban miljö.
Mattias Qviströms och kollegors projektresultat och erfarenheter har presenterats i en rad publikationer under de senaste åren. Nyligen utgavs ett Movium Fakta med rubriken Att trixa sig genom staden – planering för ett löpvänligt stadslandskap (författare: Mattias Qviström och Linnea Fridell). Författarna påpekar att en anpassning av stadsmiljön kan vara viktig för löpupplevelsen, inte minst för nybörjare. De ger råd kring hur man i stadsplanering kan tänka nytt när det gäller urbana miljöer som arena för vardagsmotion. Genom bland annat dagboksintervjuer har forskarna kunnat konstatera att för nybörjare kan stadens utemiljö kännas för utmanande för att komma igång med motionslöpning.
I faktabladet omnämns bland annat Inspiration Rosendal i Uppsala som ett exempel på nytänkande. Fastigheten, som stod klar för inflyttning i juni 2017, lär vara ganska unik för svenska förhållanden genom att ha en speciellt utformad löpslinga med två banor på taket. Fastighetsutvecklaren Rosendal Fastigheter har haft med löpslingan som en påtaglig och aktiv del i marknadsföringen av de totalt 347 lägenheterna i bostadsrättsföreningen. Och Arkitektföretaget Christensen & Co Arkitekter och Inspiration Rosendal uppmärksammades stort på Sveriges Arkitekters Arkitekturgala i mars 2019 genom att vinna Bostadspriset. Juryn nämner i sin motivering bland annat att ”… Husets generösa rekreationsrum i flera plan, taklandskapets mötesplatser, grönska och träningsytor ger stora möjligheter till spontana möten”.
Mattias Qviström med kollegor påpekar att för motionslöparen i gemen finns det flera aspekter som en stadsplanerare kan jobba med – för att få en löpvänligare stad och därmed också en mer hälsosam och miljövänlig stad. Det handlar om att bredda analysen av stadslandskapet, identifiera och vidareutveckla gröna stadsstråk samt att skapa möjligheter för löpning genom en fysisk infrastruktur, till exempel utveckling av urbana löpspår där flaskhalsar för löpandet elimineras.
För min nära släkting fanns det bevisligen ett hinder som gav tvärstopp i utövandet av vardagsmotionen. Skulle ett noga planerat och utformat, och tydligt skyltat, urbant löpspår kanske ha medfört att trottoarkanten sett annorlunda ut och förhindrat hennes olycka?
Köp Movium Fakta "Att trixa sig genom staden" här. Rapport från projektet ”Urbana löpspår” publiceras inom kort – mer info kommer via Moviums hemsida.
GÖRAN NILSSON
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.