
Inspiration Rosendal i Uppsala – vinnare av Sveriges Arkitekters Bostadspris 2018. Foto: Daniel Pettersson.

Urbant löpspår i Central Park, New York. Foto: Mattias Qviström.
Att trixa sig fram med löparskor
Jag har en nära släkting som en vacker kväll efter jobbet för ett par år sedan är ute på en av sina ofta återkommande löprundor i villakvarter i södra Stockholm. Hon springer en av sina välkända och invanda turer som går omväxlande längs stigar i parkmiljöer och på trottoarer. Lite spaning på omgivningen som vanligt – en färgrikt prunkande trädgård där, se en så vackert skönsjungande fågel i en trädtopp där, och naturligtvis koll på trafiken när gatukorsningar närmar sig.
Plötsligt händer det: helt utan beredskap eller insikt om att något skulle kunna störa det lätta, vackra löpsteget – hon känner att hon utan styrsel på kroppen stupar på den höga, förrädiska trottoarkanten, men får i sista stund ner sin högra hand för att ta emot den värsta smällen. Smärtan är hemsk, en förbipasserande observerar hennes belägenhet och hjälper till att ringa hennes man, som turligt nog är hemma och kan ordna transport till sjukhus. Resultatet: tre brutna fingrar som aldrig kommer att helt läka till ursprunglig funktion – ett resonabelt försäkringsbolag har betalat ut ersättning motsvarande 15 procents invaliditet.
Mattias Qviström är professor i landskapsarkitektur vid SLU. Han har under de senaste åren engagerat sig i ett projekt, benämnt ”I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling”, med målen att belysa motionslöpningens historia, geografi och nuvarande praktik, inte minst dess samspel med landskapet. I ett separat projekt, ”Urbana löpspår”, finansierat av Movium Partnerskap, har han och forskarkollegor tillsammans med några kommuner studerat hur motionslöpning kan underlättas i en urban miljö.
Mattias Qviströms och kollegors projektresultat och erfarenheter har presenterats i en rad publikationer under de senaste åren. Nyligen utgavs ett Movium Fakta med rubriken Att trixa sig genom staden – planering för ett löpvänligt stadslandskap (författare: Mattias Qviström och Linnea Fridell). Författarna påpekar att en anpassning av stadsmiljön kan vara viktig för löpupplevelsen, inte minst för nybörjare. De ger råd kring hur man i stadsplanering kan tänka nytt när det gäller urbana miljöer som arena för vardagsmotion. Genom bland annat dagboksintervjuer har forskarna kunnat konstatera att för nybörjare kan stadens utemiljö kännas för utmanande för att komma igång med motionslöpning.
I faktabladet omnämns bland annat Inspiration Rosendal i Uppsala som ett exempel på nytänkande. Fastigheten, som stod klar för inflyttning i juni 2017, lär vara ganska unik för svenska förhållanden genom att ha en speciellt utformad löpslinga med två banor på taket. Fastighetsutvecklaren Rosendal Fastigheter har haft med löpslingan som en påtaglig och aktiv del i marknadsföringen av de totalt 347 lägenheterna i bostadsrättsföreningen. Och Arkitektföretaget Christensen & Co Arkitekter och Inspiration Rosendal uppmärksammades stort på Sveriges Arkitekters Arkitekturgala i mars 2019 genom att vinna Bostadspriset. Juryn nämner i sin motivering bland annat att ”… Husets generösa rekreationsrum i flera plan, taklandskapets mötesplatser, grönska och träningsytor ger stora möjligheter till spontana möten”.
Mattias Qviström med kollegor påpekar att för motionslöparen i gemen finns det flera aspekter som en stadsplanerare kan jobba med – för att få en löpvänligare stad och därmed också en mer hälsosam och miljövänlig stad. Det handlar om att bredda analysen av stadslandskapet, identifiera och vidareutveckla gröna stadsstråk samt att skapa möjligheter för löpning genom en fysisk infrastruktur, till exempel utveckling av urbana löpspår där flaskhalsar för löpandet elimineras.
För min nära släkting fanns det bevisligen ett hinder som gav tvärstopp i utövandet av vardagsmotionen. Skulle ett noga planerat och utformat, och tydligt skyltat, urbant löpspår kanske ha medfört att trottoarkanten sett annorlunda ut och förhindrat hennes olycka?
Köp Movium Fakta "Att trixa sig genom staden" här. Rapport från projektet ”Urbana löpspår” publiceras inom kort – mer info kommer via Moviums hemsida.
GÖRAN NILSSON
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Lägg till ny kommentar