
Inspiration Rosendal i Uppsala – vinnare av Sveriges Arkitekters Bostadspris 2018. Foto: Daniel Pettersson.

Urbant löpspår i Central Park, New York. Foto: Mattias Qviström.
Att trixa sig fram med löparskor
Jag har en nära släkting som en vacker kväll efter jobbet för ett par år sedan är ute på en av sina ofta återkommande löprundor i villakvarter i södra Stockholm. Hon springer en av sina välkända och invanda turer som går omväxlande längs stigar i parkmiljöer och på trottoarer. Lite spaning på omgivningen som vanligt – en färgrikt prunkande trädgård där, se en så vackert skönsjungande fågel i en trädtopp där, och naturligtvis koll på trafiken när gatukorsningar närmar sig.
Plötsligt händer det: helt utan beredskap eller insikt om att något skulle kunna störa det lätta, vackra löpsteget – hon känner att hon utan styrsel på kroppen stupar på den höga, förrädiska trottoarkanten, men får i sista stund ner sin högra hand för att ta emot den värsta smällen. Smärtan är hemsk, en förbipasserande observerar hennes belägenhet och hjälper till att ringa hennes man, som turligt nog är hemma och kan ordna transport till sjukhus. Resultatet: tre brutna fingrar som aldrig kommer att helt läka till ursprunglig funktion – ett resonabelt försäkringsbolag har betalat ut ersättning motsvarande 15 procents invaliditet.
Mattias Qviström är professor i landskapsarkitektur vid SLU. Han har under de senaste åren engagerat sig i ett projekt, benämnt ”I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling”, med målen att belysa motionslöpningens historia, geografi och nuvarande praktik, inte minst dess samspel med landskapet. I ett separat projekt, ”Urbana löpspår”, finansierat av Movium Partnerskap, har han och forskarkollegor tillsammans med några kommuner studerat hur motionslöpning kan underlättas i en urban miljö.
Mattias Qviströms och kollegors projektresultat och erfarenheter har presenterats i en rad publikationer under de senaste åren. Nyligen utgavs ett Movium Fakta med rubriken Att trixa sig genom staden – planering för ett löpvänligt stadslandskap (författare: Mattias Qviström och Linnea Fridell). Författarna påpekar att en anpassning av stadsmiljön kan vara viktig för löpupplevelsen, inte minst för nybörjare. De ger råd kring hur man i stadsplanering kan tänka nytt när det gäller urbana miljöer som arena för vardagsmotion. Genom bland annat dagboksintervjuer har forskarna kunnat konstatera att för nybörjare kan stadens utemiljö kännas för utmanande för att komma igång med motionslöpning.
I faktabladet omnämns bland annat Inspiration Rosendal i Uppsala som ett exempel på nytänkande. Fastigheten, som stod klar för inflyttning i juni 2017, lär vara ganska unik för svenska förhållanden genom att ha en speciellt utformad löpslinga med två banor på taket. Fastighetsutvecklaren Rosendal Fastigheter har haft med löpslingan som en påtaglig och aktiv del i marknadsföringen av de totalt 347 lägenheterna i bostadsrättsföreningen. Och Arkitektföretaget Christensen & Co Arkitekter och Inspiration Rosendal uppmärksammades stort på Sveriges Arkitekters Arkitekturgala i mars 2019 genom att vinna Bostadspriset. Juryn nämner i sin motivering bland annat att ”… Husets generösa rekreationsrum i flera plan, taklandskapets mötesplatser, grönska och träningsytor ger stora möjligheter till spontana möten”.
Mattias Qviström med kollegor påpekar att för motionslöparen i gemen finns det flera aspekter som en stadsplanerare kan jobba med – för att få en löpvänligare stad och därmed också en mer hälsosam och miljövänlig stad. Det handlar om att bredda analysen av stadslandskapet, identifiera och vidareutveckla gröna stadsstråk samt att skapa möjligheter för löpning genom en fysisk infrastruktur, till exempel utveckling av urbana löpspår där flaskhalsar för löpandet elimineras.
För min nära släkting fanns det bevisligen ett hinder som gav tvärstopp i utövandet av vardagsmotionen. Skulle ett noga planerat och utformat, och tydligt skyltat, urbant löpspår kanske ha medfört att trottoarkanten sett annorlunda ut och förhindrat hennes olycka?
Köp Movium Fakta "Att trixa sig genom staden" här. Rapport från projektet ”Urbana löpspår” publiceras inom kort – mer info kommer via Moviums hemsida.
GÖRAN NILSSON
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Sökandet är behållningen
Helene Båtshake åker till Paris för att besöka döda storheters gravar. På köpet får hon gemenskap, mystik och en meditativ vandring. Mitt i staden ett andningshål. >>
Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Titti Olsson har varit på konferensen Nordic Adventure – Connecting Children with Nature och imponerats av Danmarks politikers inställning till barns lek utomhus, och saknar dess motsvarighet i Sverige. >>
Paris på rollistan
Titti Olsson har varit på Archfilmfestival i Lund och upplevt filmer hon sett tidigare på ett nyss vis. Festivalen visar hur konsten öppnar för nya förståelser av städer och de människor som tillsammans skapar stadsliv. >>
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Lägg till ny kommentar