Tall, björk och ek är heta, pelarformade stadsträd är kyliga!

Det var Fredrik Taflins kärnfulla inledning på ett föredrag under Movium Partnerskaps nätverksträff Prydnadsväxter för framtiden i Alnarp 30 oktober. Fredrik arbetar på Stångby, en av de plantskolor i Sverige som har specialiserat sig mest på produktion av park- och gatuträd. En annan het trend är att beställarna vill ha träd med större stamomfång nu än vad som var fallet för ett antal år sedan.

Fredrik Taflin sätter fokus på en knivig fråga som trädplantskolor måste brottas med: Det tar lång tid att producera ett stort stadsträd – en het trend när sticklingar sätts i jorden kanske har svalnat betydligt när trädet är färdigt för försäljning 10-15 år senare. Hur ska man kunna förutsäga trender som kommer och går?

I Danmark har man beslutat sig för att samverka och utforma en strategi när det gäller gatuträd. I gruppen Sortimentsudvalg for plantskoletræer ingår representanter från plantskolor, landskapsarkitektkåren, trädgårdsanläggare, trädägare och forskningen. Gemensamt har man nu i höst satt ner foten och bestämt att 18 trädslag ska få benämningen Anbefalet gade- og vejtræ. De utvalda träden anses vara speciellt lämpade att fungera i gatu- och vägmiljöer eftersom de lätt kan uppstammas efter trafikens krav.

Och det kanske viktigaste i hela resonemanget: De danska plantskolorna åtar sig att kontinuerligt producera de 18 trädslagen, de ska kunna levereras med kort varsel i önskvärd storlek och ofta i stora mängder. Naturligtvis kommer andra trädslag att produceras parallellt framöver i plantskolorna men man kan som beställare då inte kräva samma leveranssäkerhet.

De utvalda trädslagen är olika sorter av lönn, avenbok, ask, poppel, körsbär, ek, robinia, pil, rönn och lind. Vid utnämningen har även hänsyn tagits till klimatanpassning och sundhet.

Men det är väl här som den största invändningen kan komma mot listan på anbefallna träd. Det finns ju en stark önskan att försöka skapa en så stor variation som möjligt i trädvalet för att minimera riskerna med nya sjukdomar, skadedjur och inverkan av förändrade klimatfaktorer. Men det är klart – jämfört med dagsläget när vi i många fall nästan kan se monokulturer av lind är det ju ett steg framåt att man som beställare i Danmark vet att det garanterat finns andra spännande trädslag att tillgå på marknaden.