
Robotkanin. Illustration: Sigrid Klein.
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
De senaste månaderna har jag börjat försöka förstå vad artificiell intelligens (AI) är för något och hur den och digitaliseringen kommer att påverka våra liv och stadsrummet. Jag var tidigare inte någon särskilt tech-intresserad person men med jobbet på Movium har intresset för ny teknik väckts, till stor del för att jag tror att det finns en potential i AI för mitt arbete med fortlöpande miljöanalys av den bebyggda miljön. AI-teknikens datorseende kan hjälpa oss att automatiskt hålla koll på stadens utemiljöer och tidigt och systematiskt upptäcka anomalier och skötselbehov.
Det talas om att vi är inne i den fjärde industriella revolutionen. Enkelt uttryckt kan man säga att de tidigare industriella revolutionerna gick ut på att automatisera och förbättra fysiskt arbete, från ångmaskinen till internet, som ju är förflyttning av information. I den nuvarande omställningen automatiseras och förbättras även sådant som kräver intelligens, med hjälp av system som uppfattar sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att framgångsrikt uppnå sina mål. Det kan vara bildigenkänning och förståelse för både skriftligt språk, som Google translate, och muntligt, som assistenten Siri i Iphone.
Jag tror att AI tillsammans med teknikutveckling kommer att påverka utformningen av stadsrummet för många sysslor som idag är såväl ekonomiskt som mänskligt krävande. Det är sysslor som är tidskrävande och därmed kostsamma. Parkskötsel är till exempel ett jobb som kan utföras av robotar. Det är inte någon avancerad spaning med tanke på alla robotgräsklippare i villaträdgårdarna. Att jag sedan tror att många människor kommer vilja ägna sig åt parkskötsel för att göra ett handtag för sin egen hälsas skull, och för att bidra till samhället, är en annan fråga.
Jag tror också att det kommer att bli mycket billigare än vad det är nu att bygga komplexa former eftersom robotar och drönare kan röra sig fritt i alla led och inte behöver skyddsföreskrifter eller byggnadsställningar. Och de kan skapa detaljerade byggelement, till Arkitektupprorets lycka. Drönare kommer, med exakt precision, att kunna formklippa stora träd så att de ser ut som skulpturer av Auguste Rodin.
Självkörande bilar kommer nog att få ett genomslag. Men jag tvivlar på att det frigörs större ytor i staden när människor ger upp sitt eget ägande, delar på fordonen och bilarna blir färre. Många kommer fortfarande att vilja ha ett eget fordon för att det ger tidsvinster och frihet, även om det korkar igen vägarna. Men jag tycker att det är intressant att se om den nuvarande invasionen av elscootrar i några av våra städer kommer att innebära några långsiktiga förändringar i människors beteende gällande mobilitet, kollektivtrafik och ägande.
En teknik som redan är här är augmented reality – att lägga ett datasimulerat "lager" på verkligheten med hjälp av smartphonens GPS och kamera. Det är den teknik som finns mobilspelet i Pokemon Go. En augmented reality-teknik som håller på att utvecklas är att placera in en digital modell av en planerad byggnad på rätt plats i sitt verkliga sammanhang så att man kan gå runt på plats och genom sin telefon se byggnaden i olika vinklar. Man kan på ”riktigt” få reda på hur en byggnad kommer att se ut i rätt skala på plats utan det visuella krafs av luftballonger och folkliv som arkitekternas renderade bilder ofta förmedlar. Detta bör kunna bli ett mycket bra planeringsunderlag.
En annan fascinerande nygammal innovation är fotogrammetri, då datorn/telefonen skapar en tredimensionell modell av tvådimensionella bilder. Detta gör att man kan 3D-scanna något med en vanlig mobilkamera och få sin bostad, med hyfsad precision, uppmätt och uppritad i cad-plan genom att filma i den. Digitaliseringen möjliggör att vi i hög utsträckning kan leva våra liv utan att träffa andra människor. Detta ställer krav på ännu bättre utemiljöer som kan föra oss människor samman. För vi behöver varandra, och det är kanske där parkskötseln kommer in.
HARALD KLEIN
Gravöl i Göteborg
Det var en fin tid, åren 2004 till 2008, då jag var stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Utvecklande och inspirerande, skriver Lars Johansson. Sen hände det något annat. I några kommuner har stadsträdgårdsmästaren försvunnit, kan vi hoppas att stadsträdgårdsmästarens roll återigen faktiskt stärks?
Gestaltad livsmiljö – når vi ut?
Lars Johansson frågar sig om alla vällovliga konferenser på temat Gestaltad livsmiljö verkligen når dem som inte redan är frälsta. Hur kan det annars bli så fel i gestaltningen av offentliga rum?
Stadsskog – en gåva till framtiden
Hur vill vi att omgivningarna ska vara där människor bor om hundra år? Landskapsarkitekt Kerstin Lindström, landskapsarkitekt, reflekterar över träd, skogar, visioner och strategier.
Förmågan att skapa tid
Tid och rum hör ihop. Men hur? Caroline Dahl reflekterar över vad som gör att vi vill slå oss ner och stanna kvar på vissa platser i det publika rummet.
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
Caroline Dahl önskar alla en skön sommar och reflekterar över vilka frågor som präglar vår tid – och framtid. Tankesmedjan fokuserar i höst på temaområdet ”Kampen om staden” med flera satsningar.
AI och hållbarhet
Harald Klein reflekterar kring cirkulära system, regenerativ utveckling och naturbaserade lösningar.
Sinnrik gestaltning av lekfullhet
Att leken och dess villkor stod i fokus under konferensen ”Den lekfulla staden” på stadsexpot H22 är ju självklart. Men lekfull, vad betyder egentligen det?
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?