Aktiv skola i Krokom
Under våren har nationell media lyft fram aktuell forskning som belyser sambandet mellan daglig fysisk aktivitet och kognitiv inlärningsförmåga samt den positiva inverkan på elevers studieresultat daglig rörelse medför.
Krokoms kommun har satt målet att alla elever i kommunen ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. Är hälsoprofilen ett medel för att nå kommunens uppsatta mål? undrar man.
Ökade ohälsotal
Vi lider av ökade ohälsotal bland barn och unga samtidigt som skolgårdarna är utrotningshotade. Se Stockholm där man tillåter friskoleverksamhet i lokaler med i princip inga tillgängliga ytor alls utomhus för eleverna. Inte undra på att de sitter stilla. Som barn är man ju i skolan mesta tiden man är vaken, åtminstone på vardagarna. Under helgerna vet vi att barnen sitter ännu mer stilla. Då måste det väl ändå vara skolgårdarna man ska satsa på i första hand för att sätta fart på unga kroppar.
Det är glädjande att Krokoms kommun nu vill undersöka förutsättningarna för och finansieringen av mer fysisk aktivitet i skolan. Utemiljön är i det avseendet mycket viktig. Det handlar lika mycket om att verksamheten i skolan är rörlig som att ha mer idrott på schemat. Växelverkan mellan inomhus- och utomhusaktiviteter innebär att elever och lärare rör sig för att lösa problem och hämta hem kunskaper utan utstyrsel och fitnessutrustning. Självklart är det viktigt att också främja riktade aktiviteter i fysisk aktivitet, allt som görs för att barn och unga rör sig är naturligtvis bra.
Sammanhang
Utomhus kan kunskaper sättas i sitt sammanhang och elevernas nyfikenhet släppas lös utifrån vad de själva inser att de måste lära sig för att lösa problem. Tänk bara att ha mattelektioner utomhus där hela kroppen behövs för att lära (se Torsten Kellanders matteblogg och Movium Mattelabb). Skolans uppdrag är enligt läroplanens portalparagrafer att främja lärandet (Lgr11). Att skapa lust för att lära är i det perspektivet viktigare än att förmedla kunskap. Mina kolleger på Nationellt Centrum för utomhuspedagogik och hälsa vid Linköpings universitet uttrycker det så självklart och enkelt: lärande handlar om att gripa för att begripa.
Därför kära politiker och medborgare i Krokoms kommun: Ta chansen och utveckla Krokom till nationell förebild. Statens folkhälsoinstitut pratar om aktiv transport. Varför inte prata aktiv skola i Krokom? Satsa på fysiska aktiviteter i alla ämnen på schemat, och framför allt, gör eleverna delaktiga i förändring av miljön så att de förstår att det är deras miljö. På köpet får ni lärare som också rör sig mera, och det är inte heller fel.
Den som tror att detta kostar pengar har förmodligen alldeles fel. Detta är den billigaste investering i friskfaktorer ni kan göra som ganska snart kommer att avspegla sig positivt i folkhälsan.
Det är ohälsa som kostar pengar. Friskfaktorer sparar utgifter. Detta får vi inte blanda ihop.
Petter Åkerblom
koordinator Staden och barnen
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Lägg till ny kommentar