Aktiv skola i Krokom
Under våren har nationell media lyft fram aktuell forskning som belyser sambandet mellan daglig fysisk aktivitet och kognitiv inlärningsförmåga samt den positiva inverkan på elevers studieresultat daglig rörelse medför.
Krokoms kommun har satt målet att alla elever i kommunen ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. Är hälsoprofilen ett medel för att nå kommunens uppsatta mål? undrar man.
Ökade ohälsotal
Vi lider av ökade ohälsotal bland barn och unga samtidigt som skolgårdarna är utrotningshotade. Se Stockholm där man tillåter friskoleverksamhet i lokaler med i princip inga tillgängliga ytor alls utomhus för eleverna. Inte undra på att de sitter stilla. Som barn är man ju i skolan mesta tiden man är vaken, åtminstone på vardagarna. Under helgerna vet vi att barnen sitter ännu mer stilla. Då måste det väl ändå vara skolgårdarna man ska satsa på i första hand för att sätta fart på unga kroppar.
Det är glädjande att Krokoms kommun nu vill undersöka förutsättningarna för och finansieringen av mer fysisk aktivitet i skolan. Utemiljön är i det avseendet mycket viktig. Det handlar lika mycket om att verksamheten i skolan är rörlig som att ha mer idrott på schemat. Växelverkan mellan inomhus- och utomhusaktiviteter innebär att elever och lärare rör sig för att lösa problem och hämta hem kunskaper utan utstyrsel och fitnessutrustning. Självklart är det viktigt att också främja riktade aktiviteter i fysisk aktivitet, allt som görs för att barn och unga rör sig är naturligtvis bra.
Sammanhang
Utomhus kan kunskaper sättas i sitt sammanhang och elevernas nyfikenhet släppas lös utifrån vad de själva inser att de måste lära sig för att lösa problem. Tänk bara att ha mattelektioner utomhus där hela kroppen behövs för att lära (se Torsten Kellanders matteblogg och Movium Mattelabb). Skolans uppdrag är enligt läroplanens portalparagrafer att främja lärandet (Lgr11). Att skapa lust för att lära är i det perspektivet viktigare än att förmedla kunskap. Mina kolleger på Nationellt Centrum för utomhuspedagogik och hälsa vid Linköpings universitet uttrycker det så självklart och enkelt: lärande handlar om att gripa för att begripa.
Därför kära politiker och medborgare i Krokoms kommun: Ta chansen och utveckla Krokom till nationell förebild. Statens folkhälsoinstitut pratar om aktiv transport. Varför inte prata aktiv skola i Krokom? Satsa på fysiska aktiviteter i alla ämnen på schemat, och framför allt, gör eleverna delaktiga i förändring av miljön så att de förstår att det är deras miljö. På köpet får ni lärare som också rör sig mera, och det är inte heller fel.
Den som tror att detta kostar pengar har förmodligen alldeles fel. Detta är den billigaste investering i friskfaktorer ni kan göra som ganska snart kommer att avspegla sig positivt i folkhälsan.
Det är ohälsa som kostar pengar. Friskfaktorer sparar utgifter. Detta får vi inte blanda ihop.
Petter Åkerblom
koordinator Staden och barnen
På spaning med Moviums ledningsråd
I mitten av maj träffades Tankesmedjan Moviums ledningsråd för att spana efter trender och framtidsfrågor. Nyfiken? >>
Skapa möten istället för gränser
Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten? Det frågar sig fyra blivande landskapsarkitekter som nyligen arrangerade Landskapsarkitekturdagen med temat Merging landscapes på SLU i Alnarp.
Det överbeskyddade barnet
Synen på vad som är lämplig och olämplig lek, eller lämpliga eller olämpliga lekplatser, är underordnad sin samtids kontext, skriver Anna Lenninger.
Elbilar och attraktiva städer
Fredrik Jergmo har kört laddhybrid i några veckor och funderar över elbilens roll i våra städer i framtiden.
JAPAN PÅ MITT SÄTT
Kerstin Nilermark reste till Japan första gången 2009, och drömmer därefter alltid om nästa Japanresa. Läs hennes krönika om mötet med Japan.
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Lägg till ny kommentar