Under våren har nationell media lyft fram aktuell forskning som belyser sambandet mellan daglig fysisk aktivitet och kognitiv inlärningsförmåga samt den positiva inverkan på elevers studieresultat daglig rörelse medför.

Krokoms kommun har satt målet att alla elever i kommunen ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. Är hälsoprofilen ett medel för att nå kommunens uppsatta mål? undrar man.

Ökade ohälsotal

Vi lider av ökade ohälsotal bland barn och unga samtidigt som skolgårdarna är utrotningshotade. Se Stockholm där man tillåter friskoleverksamhet i lokaler med i princip inga tillgängliga ytor alls utomhus för eleverna. Inte undra på att de sitter stilla. Som barn är man ju i skolan mesta tiden man är vaken, åtminstone på vardagarna. Under helgerna vet vi att barnen sitter ännu mer stilla. Då måste det väl ändå vara skolgårdarna man ska satsa på i första hand för att sätta fart på unga kroppar.

Det är glädjande att Krokoms kommun nu vill undersöka förutsättningarna för och finansieringen av mer fysisk aktivitet i skolan. Utemiljön är i det avseendet mycket viktig. Det handlar lika mycket om att verksamheten i skolan är rörlig som att ha mer idrott på schemat. Växelverkan mellan inomhus- och utomhusaktiviteter innebär att elever och lärare rör sig för att lösa problem och hämta hem kunskaper utan utstyrsel och fitnessutrustning. Självklart är det viktigt att också främja riktade aktiviteter i fysisk aktivitet, allt som görs för att barn och unga rör sig är naturligtvis bra.

Sammanhang

Utomhus kan kunskaper sättas i sitt sammanhang och elevernas nyfikenhet släppas lös utifrån vad de själva inser att de måste lära sig för att lösa problem. Tänk bara att ha mattelektioner utomhus där hela kroppen behövs för att lära (se Torsten Kellanders matteblogg och Movium Mattelabb). Skolans uppdrag är enligt läroplanens portalparagrafer att främja lärandet (Lgr11). Att skapa lust för att lära är i det perspektivet viktigare än att förmedla kunskap. Mina kolleger på Nationellt Centrum för utomhuspedagogik och hälsa vid Linköpings universitet uttrycker det så självklart och enkelt: lärande handlar om att gripa för att begripa.

Därför kära politiker och medborgare i Krokoms kommun: Ta chansen och utveckla Krokom till nationell förebild. Statens folkhälsoinstitut pratar om aktiv transport. Varför inte prata aktiv skola i Krokom? Satsa på fysiska aktiviteter i alla ämnen på schemat, och framför allt, gör eleverna delaktiga i förändring av miljön så att de förstår att det är deras miljö. På köpet får ni lärare som också rör sig mera, och det är inte heller fel.

Den som tror att detta kostar pengar har förmodligen alldeles fel. Detta är den billigaste investering i friskfaktorer ni kan göra som ganska snart kommer att avspegla sig positivt i folkhälsan.

Det är ohälsa som kostar pengar. Friskfaktorer sparar utgifter. Detta får vi inte blanda ihop.