Aktiv skola i Krokom
Under våren har nationell media lyft fram aktuell forskning som belyser sambandet mellan daglig fysisk aktivitet och kognitiv inlärningsförmåga samt den positiva inverkan på elevers studieresultat daglig rörelse medför.
Krokoms kommun har satt målet att alla elever i kommunen ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. Är hälsoprofilen ett medel för att nå kommunens uppsatta mål? undrar man.
Ökade ohälsotal
Vi lider av ökade ohälsotal bland barn och unga samtidigt som skolgårdarna är utrotningshotade. Se Stockholm där man tillåter friskoleverksamhet i lokaler med i princip inga tillgängliga ytor alls utomhus för eleverna. Inte undra på att de sitter stilla. Som barn är man ju i skolan mesta tiden man är vaken, åtminstone på vardagarna. Under helgerna vet vi att barnen sitter ännu mer stilla. Då måste det väl ändå vara skolgårdarna man ska satsa på i första hand för att sätta fart på unga kroppar.
Det är glädjande att Krokoms kommun nu vill undersöka förutsättningarna för och finansieringen av mer fysisk aktivitet i skolan. Utemiljön är i det avseendet mycket viktig. Det handlar lika mycket om att verksamheten i skolan är rörlig som att ha mer idrott på schemat. Växelverkan mellan inomhus- och utomhusaktiviteter innebär att elever och lärare rör sig för att lösa problem och hämta hem kunskaper utan utstyrsel och fitnessutrustning. Självklart är det viktigt att också främja riktade aktiviteter i fysisk aktivitet, allt som görs för att barn och unga rör sig är naturligtvis bra.
Sammanhang
Utomhus kan kunskaper sättas i sitt sammanhang och elevernas nyfikenhet släppas lös utifrån vad de själva inser att de måste lära sig för att lösa problem. Tänk bara att ha mattelektioner utomhus där hela kroppen behövs för att lära (se Torsten Kellanders matteblogg och Movium Mattelabb). Skolans uppdrag är enligt läroplanens portalparagrafer att främja lärandet (Lgr11). Att skapa lust för att lära är i det perspektivet viktigare än att förmedla kunskap. Mina kolleger på Nationellt Centrum för utomhuspedagogik och hälsa vid Linköpings universitet uttrycker det så självklart och enkelt: lärande handlar om att gripa för att begripa.
Därför kära politiker och medborgare i Krokoms kommun: Ta chansen och utveckla Krokom till nationell förebild. Statens folkhälsoinstitut pratar om aktiv transport. Varför inte prata aktiv skola i Krokom? Satsa på fysiska aktiviteter i alla ämnen på schemat, och framför allt, gör eleverna delaktiga i förändring av miljön så att de förstår att det är deras miljö. På köpet får ni lärare som också rör sig mera, och det är inte heller fel.
Den som tror att detta kostar pengar har förmodligen alldeles fel. Detta är den billigaste investering i friskfaktorer ni kan göra som ganska snart kommer att avspegla sig positivt i folkhälsan.
Det är ohälsa som kostar pengar. Friskfaktorer sparar utgifter. Detta får vi inte blanda ihop.
Petter Åkerblom
koordinator Staden och barnen
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Lägg till ny kommentar