Aktiv skola i Krokom
Under våren har nationell media lyft fram aktuell forskning som belyser sambandet mellan daglig fysisk aktivitet och kognitiv inlärningsförmåga samt den positiva inverkan på elevers studieresultat daglig rörelse medför.
Krokoms kommun har satt målet att alla elever i kommunen ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet. Är hälsoprofilen ett medel för att nå kommunens uppsatta mål? undrar man.
Ökade ohälsotal
Vi lider av ökade ohälsotal bland barn och unga samtidigt som skolgårdarna är utrotningshotade. Se Stockholm där man tillåter friskoleverksamhet i lokaler med i princip inga tillgängliga ytor alls utomhus för eleverna. Inte undra på att de sitter stilla. Som barn är man ju i skolan mesta tiden man är vaken, åtminstone på vardagarna. Under helgerna vet vi att barnen sitter ännu mer stilla. Då måste det väl ändå vara skolgårdarna man ska satsa på i första hand för att sätta fart på unga kroppar.
Det är glädjande att Krokoms kommun nu vill undersöka förutsättningarna för och finansieringen av mer fysisk aktivitet i skolan. Utemiljön är i det avseendet mycket viktig. Det handlar lika mycket om att verksamheten i skolan är rörlig som att ha mer idrott på schemat. Växelverkan mellan inomhus- och utomhusaktiviteter innebär att elever och lärare rör sig för att lösa problem och hämta hem kunskaper utan utstyrsel och fitnessutrustning. Självklart är det viktigt att också främja riktade aktiviteter i fysisk aktivitet, allt som görs för att barn och unga rör sig är naturligtvis bra.
Sammanhang
Utomhus kan kunskaper sättas i sitt sammanhang och elevernas nyfikenhet släppas lös utifrån vad de själva inser att de måste lära sig för att lösa problem. Tänk bara att ha mattelektioner utomhus där hela kroppen behövs för att lära (se Torsten Kellanders matteblogg och Movium Mattelabb). Skolans uppdrag är enligt läroplanens portalparagrafer att främja lärandet (Lgr11). Att skapa lust för att lära är i det perspektivet viktigare än att förmedla kunskap. Mina kolleger på Nationellt Centrum för utomhuspedagogik och hälsa vid Linköpings universitet uttrycker det så självklart och enkelt: lärande handlar om att gripa för att begripa.
Därför kära politiker och medborgare i Krokoms kommun: Ta chansen och utveckla Krokom till nationell förebild. Statens folkhälsoinstitut pratar om aktiv transport. Varför inte prata aktiv skola i Krokom? Satsa på fysiska aktiviteter i alla ämnen på schemat, och framför allt, gör eleverna delaktiga i förändring av miljön så att de förstår att det är deras miljö. På köpet får ni lärare som också rör sig mera, och det är inte heller fel.
Den som tror att detta kostar pengar har förmodligen alldeles fel. Detta är den billigaste investering i friskfaktorer ni kan göra som ganska snart kommer att avspegla sig positivt i folkhälsan.
Det är ohälsa som kostar pengar. Friskfaktorer sparar utgifter. Detta får vi inte blanda ihop.
Petter Åkerblom
koordinator Staden och barnen
Grönt alibi
Grönska påverkar bopriser. Men kvaliteten på och tillgången till grönskan är avgörande.
Health angels – för barnens bästa
Hur planerar vi för barndom i Sverige? Vad görs för att främja barns och ungas utveckling och välbefinnande?
mångfunktionella stadsrum
Det slår mig ofta att förväntningarna på staden ökar i rask takt. Huruvida våra städer lider av prestationsångest vet jag inte, men nog kan man som stadsbyggare ibland känna av det!
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Lägg till ny kommentar