Michel Desvigne medverkar på konferensen Publika parker och stadsrum 4 april i Malmö, och berättar om stadsomvandlingen längs floden Garonne i Bordeaux. Välkommen! Foto: Lisa Diedrich.
2019 – Gott nytt landskapsår!
Sverige har fått sin första riksarkitekt och vi har gratulerat Helena Bjarnegård till hennes nya uppdrag. Ett modigt, kanske oväntat val, men glädjande att vår första riksarkitekt är en landskapsarkitekt. Nu har hon börjat arbeta med de arkitekturpolitiska målen som riksdagen beslutat om och med sin bakgrund som stadsträdgårdsmästare vågar vi tro att landskapsarkitekturen och utemiljön ligger henne varmt om hjärtat nu när hennes arbete börjar på allvar 2019. På Tankesmedjan Movium satsar vi också inför det nya året. Det blir som vanligt konferenser, studieresor, seminarier, kurser och partnerskapsträffar. Våra rådgivare får många frågor och allt fler frågor är om växter, ett tecken på att det satsas mer på påkostade planteringar och större träd i våra urbana utemiljöer.
STAD
Tidskriften STAD:s redaktion skriver nu för fullt på det 24:e numret som handlar om den humana staden. Numret följs upp i maj med temat den humana naturen. Viktigare än någonsin är att poängtera att staden är till för oss människor och utan attraktiva gröna utemiljöer följer ohälsa och vantrivsel med förtätningen. Tankesmedjan Movium arbetar hårt för att bidra positivt och kanske är det också riksarkitektens viktigaste uppdrag?
Publika parker och stadsrum
Vår största konferens är Publika parker som i år bjuder på flera spännande nyheter. Vi har sedan starten 2008 arrangerat den tillsammans med Malmö stad och Helsingborgs stad. Från 2019 är Lunds kommun med i arrangörsgruppen, en stad med många stora och unika stadsutvecklingsprojekt. Men först årets konferens i Malmö på Malmö Live den 4 april. Vi hoppas att det starka startfältet med föreläsare från Frankrike, Tyskland, Italien, Holland och Sverige skapar en inspirerande och lärorik konferens under temat: Stan är full av vatten! Nytt för i år är också namnjusteringen till Publika parker och stadsrum som vi tycker breddar konferensen och bättre speglar de uppdrag som stadsträdgårdsmästare och stadsplanerare har när det gäller utvecklingen av urbana utemiljöer. Här kan du läsa mer om föreläsarna och anmäla dig!
Vi har som tradition att årligen arrangera en eller flera studieresor tillsammans med våra partners, i Sverige och utomlands. Förra året var vi i Bordeaux för att se stadsomvandlingen längs floden Garonne, och i Berlin inom vårt Barn och unga-uppdrag för att studera gröna skol- och lekmiljöer. Håll utkik efter framtida studieresor, vi planerar för kommande utblickar!
Får barnen plats i framtidens städer?
Sverige hade länge ett gott rykte internationellt för god stadsplanering där vi tog stor hänsyn till barnens behov. Men nu krymper svenska skolgårdar och barns självständiga rörelse begränsas, en negativ trend som är fokus på ArkDes i Stockholm den 20 mars – en konferens om barnperspektivet i svensk stadsplanering – med Movium som medarrangör. Läs mer!
Vi på Tankesmedjan Movium önskar alla ett bra 2019 och hoppas att vi ses i olika sammanhang!
FREDRIK JERGMO
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Lägg till ny kommentar