Staden är en aktuell fråga.  Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?

Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.

Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel. 

År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.

Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>