
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE.
Staden är platsen där de komplexa problem som världen står inför ska hanteras. De svårlösta utmaningarna ska lösas med hjälp av teknikutveckling och en samverkan mellan olika aktörer. Problemet är att det inte finns en standardlösning på de frågor som inbegriper att vara en stad. Det finns inget enkelt facit och en stad blir heller inte färdig, det kommer alltid att uppstå nya utmaningar. När allt fler aktörer intresserar sig för städers utveckling krävs en offentlig aktör som förklarar städers komplexitet och värnar de publika värdena.
Parallellt med utvecklingen av smarta städer finns ett intresse för att experimentera i städer. Detta fenomen kallas testbäddar eller innovationslabb och handlar om att pröva nya lösningar i reell miljö. Testaktiviteterna sker ofta i samverkansprojekt, där näringsliv, akademi och offentlig sektor medverkar. Varken samverkan eller testverksamheter i befintliga städer är någonting nytt, utan det har samverkats och prövats i alla tider. Skillnaden mot tidigare är det stora intresset för städer bland stora globala näringslivsaktörer. Städer har kommit i fokus som allt större och viktigare marknader för innovationer, och också som allt viktigare kunder när bostäder ska byggas och gammal infrastruktur bytas ut.
Låter oproblematiskt
Precis som med ordet smart, kan ord som innovation och testbädd låta oproblematiska och enbart positiva. Men när staden ska användas som en testbädd, vem tar då ansvar för helheten, att det som testas är det mest lämpliga, för staden, dess invånare och för framtida generationer?
Att testa nya lösningar innebär ett stort mått av risktagande, och när det sker i befintliga städer med våra gemensamma resurser som insats, krävs därför ett ansvarstagande för offentliga värden. Kommunen har en särställning i den här formen av samskapande som testbäddar innebär; det är en lokal aktör som finns som garant för att säkerställa publika värden såsom rättssäkerhet, demokrati, en effektiv hantering av skattemedel och ett lagenligt beslutsfattande.
Känna till uppdraget
När det kommer till testbäddar och samskapande kring smarta städer är det viktigt att känna till sin egen organisations uppdrag, och samtidigt skapa en förståelse för andra aktörer. Kommunens roll i en testbäddsverksamhet skiljer sig från en näringslivsaktörs eller ett universitets. Det handlar inte bara om att prova huruvida en teknisk lösning fungerar eller ej utan det gäller att förstå stadens värde, säkerställa att val av aktörer som får testa i staden sker på ett demokratiskt och likvärdigt sätt, att risker och eventuella misslyckanden planeras för, att lärande från testerna tas om hand på ett strukturerat sätt och att ta ansvar för staden och dess invånare som helhet.
Politikerna och de offentliga tjänstemännen är de publika värdenas väktare, och de behöver vara det även i samverkansprojekt och testbäddar för att inte gå andra ärenden än stadens.
ERICA ENEQVIST är statsvetare och jobbar på RISE Stadsutveckling (Research Institutes of Sweden).
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.