
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE.
Staden är platsen där de komplexa problem som världen står inför ska hanteras. De svårlösta utmaningarna ska lösas med hjälp av teknikutveckling och en samverkan mellan olika aktörer. Problemet är att det inte finns en standardlösning på de frågor som inbegriper att vara en stad. Det finns inget enkelt facit och en stad blir heller inte färdig, det kommer alltid att uppstå nya utmaningar. När allt fler aktörer intresserar sig för städers utveckling krävs en offentlig aktör som förklarar städers komplexitet och värnar de publika värdena.
Parallellt med utvecklingen av smarta städer finns ett intresse för att experimentera i städer. Detta fenomen kallas testbäddar eller innovationslabb och handlar om att pröva nya lösningar i reell miljö. Testaktiviteterna sker ofta i samverkansprojekt, där näringsliv, akademi och offentlig sektor medverkar. Varken samverkan eller testverksamheter i befintliga städer är någonting nytt, utan det har samverkats och prövats i alla tider. Skillnaden mot tidigare är det stora intresset för städer bland stora globala näringslivsaktörer. Städer har kommit i fokus som allt större och viktigare marknader för innovationer, och också som allt viktigare kunder när bostäder ska byggas och gammal infrastruktur bytas ut.
Låter oproblematiskt
Precis som med ordet smart, kan ord som innovation och testbädd låta oproblematiska och enbart positiva. Men när staden ska användas som en testbädd, vem tar då ansvar för helheten, att det som testas är det mest lämpliga, för staden, dess invånare och för framtida generationer?
Att testa nya lösningar innebär ett stort mått av risktagande, och när det sker i befintliga städer med våra gemensamma resurser som insats, krävs därför ett ansvarstagande för offentliga värden. Kommunen har en särställning i den här formen av samskapande som testbäddar innebär; det är en lokal aktör som finns som garant för att säkerställa publika värden såsom rättssäkerhet, demokrati, en effektiv hantering av skattemedel och ett lagenligt beslutsfattande.
Känna till uppdraget
När det kommer till testbäddar och samskapande kring smarta städer är det viktigt att känna till sin egen organisations uppdrag, och samtidigt skapa en förståelse för andra aktörer. Kommunens roll i en testbäddsverksamhet skiljer sig från en näringslivsaktörs eller ett universitets. Det handlar inte bara om att prova huruvida en teknisk lösning fungerar eller ej utan det gäller att förstå stadens värde, säkerställa att val av aktörer som får testa i staden sker på ett demokratiskt och likvärdigt sätt, att risker och eventuella misslyckanden planeras för, att lärande från testerna tas om hand på ett strukturerat sätt och att ta ansvar för staden och dess invånare som helhet.
Politikerna och de offentliga tjänstemännen är de publika värdenas väktare, och de behöver vara det även i samverkansprojekt och testbäddar för att inte gå andra ärenden än stadens.
ERICA ENEQVIST är statsvetare och jobbar på RISE Stadsutveckling (Research Institutes of Sweden).
Gemensamt ansvar för barns rörlighet
Planering och gestaltning av barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa, skriver Veronica Hejdelind.
Behövs lekplatserna?
Det finns hinder och rädslor att övervinna för den aktör som vill bygga kreativt, utvecklingsfrämjande och barnvänligt. Men det är nödvändigt, skriver Ahmed Al-Breihi.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
Skogens träd på väg in i stan
I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.
Planterar för allas vår framtid
Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet.
Stadskärnan föds på nytt
Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor.
I skavet mellan urbant och ruralt
Dualistiska kategorier som stad och land, eller urban och rural, är motsatspar som hjälper oss att förstå och förklara vår omvärld, skriver Elin Slätmo, Nordregio.
Tar vi vägen för given?
Har vägen och dess förhållande till samhällsbygget börjats ta för given av arkitektkåren, frågar sig Johan Folkesson, chefsarkitekt vid Trafikverket.