
Tillfälliga bostäder på tillfällig vistelseort
Lagen som infördes den 1 mars 2016 reglerar hur många nyanlända invandrare varje län och kommun ska ta emot. Det är en lagstiftning som inskränker på det kommunala självstyret, men regeringen har bedömt att behovet av integration väger tyngre efter de senaste årens omfattande mottagande av flyktingar. Uppdelningen av nyanlända utgår ifrån möjligheten till en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Det innebär att välbärgade kommuner nu tvingas ta ett ökat ansvar över mottagandet av nyanlända invandrare som har fått asyl, men som inte kan ordna boende på egen hand.
I våras skrev jag en masteruppsats (masterprogrammet Hållbar stadsutveckling, SLU i Alnarp) om hur skånska kommuner förhåller sig till den nya lagen och hur de arbetar för att tillgodose bostadsbehovet. Tidigare har det varit möjligt för kommuner att undslippa ansvar genom att hänvisa till bristen på hyresrätter, men det är inte längre möjligt. I uppsatsen intervjuar jag sju skånska kommuner, några av dem är Malmös mest välbärgade kranskommuner. Vissa av dessa kommuner uppger att de endast kommer att erbjuda nyanlända tillfälliga bostäder som omfattas av en tidsfrist. Det blir därefter upp till de nyanlända själva att ordna bostad i kommunen.
Högt bostadspris
En av de medverkande kommunerna tror inte att de nyanlända blir kvar speciellt länge inom kommunen, då priset på bostäder är bland de högsta i landet, och de nyanlända förutspås flytta vidare till Malmö. Lagens effekt är beroende av att de nyanlända bor kvar inom den anvisade kommunen under en längre tid. Tillfälliga bostadslösningar har ansetts nödvändiga att tillåta då många välbärgade kommuner i princip saknar hyresrätter, men används de som ett medel för att slippa ansvar behöver lagstiftningen stramas åt.
Sambandet mellan inkomst och upplåtelseform är mycket stark i Sverige och det är för kommuner möjligt att styra sin befolkningssammansättning genom fördelningen av upplåtelseformer. Inkomstfattiga hushåll och nyanlända bor i hyresrätter, framförallt inom allmännyttan och framförallt i Malmö.
Kunna välja
Segregation handlar om möjligheten att kunna eller inte kunna välja sitt eget bostadsområde, ett val som utgår mycket ifrån trygghet och kvalitén på samhällsservicen. Idag är en avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att ta sig in på arbetsmarknaden och ett områdes nivå på skolan blir därmed avgörande. Bostadsområden med en hög omflyttningsgrad och många nyanlända ställs inför större utmaningar än andra områden och dessa skolor kommer antagligen aldrig att kunna konkurrera med de välbärgade kranskommunernas.
Några av de välbärgade kranskommunerna har under flera år i rad vunnit priser för den höga kvalitén på skolan, men det är en tävling som förs på väldigt olika villkor. Den nya lagen är tänkt att göra tävlingen mer rättvis, men det återstår nu att se i vilken grad kranskommunerna går med på de nya spelreglerna.
LINNÉA LINDEMANN
samhällsplanerare, arbetar idag med
bostadsplaneringsfrågor på SKL,
Sveriges Kommuner och Landsting
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
Lägg till ny kommentar