Lagen som infördes den 1 mars 2016 reglerar hur många nyanlända invandrare varje län och kommun ska ta emot. Det är en lagstiftning som inskränker på det kommunala självstyret, men regeringen har bedömt att behovet av integration väger tyngre efter de senaste årens omfattande mottagande av flyktingar. Uppdelningen av nyanlända utgår ifrån möjligheten till en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Det innebär att välbärgade kommuner nu tvingas ta ett ökat ansvar över mottagandet av nyanlända invandrare som har fått asyl, men som inte kan ordna boende på egen hand.

I våras skrev jag en masteruppsats (masterprogrammet Hållbar stadsutveckling, SLU i Alnarp) om hur skånska kommuner förhåller sig till den nya lagen och hur de arbetar för att tillgodose bostadsbehovet. Tidigare har det varit möjligt för kommuner att undslippa ansvar genom att hänvisa till bristen på hyresrätter, men det är inte längre möjligt. I uppsatsen intervjuar jag sju skånska kommuner, några av dem är Malmös mest välbärgade kranskommuner. Vissa av dessa kommuner uppger att de endast kommer att erbjuda nyanlända tillfälliga bostäder som omfattas av en tidsfrist. Det blir därefter upp till de nyanlända själva att ordna bostad i kommunen.

Högt bostadspris

En av de medverkande kommunerna tror inte att de nyanlända blir kvar speciellt länge inom kommunen, då priset på bostäder är bland de högsta i landet, och de nyanlända förutspås flytta vidare till Malmö. Lagens effekt är beroende av att de nyanlända bor kvar inom den anvisade kommunen under en längre tid. Tillfälliga bostadslösningar har ansetts nödvändiga att tillåta då många välbärgade kommuner i princip saknar hyresrätter, men används de som ett medel för att slippa ansvar behöver lagstiftningen stramas åt.

Sambandet mellan inkomst och upplåtelseform är mycket stark i Sverige och det är för kommuner möjligt att styra sin befolkningssammansättning genom fördelningen av upplåtelseformer. Inkomstfattiga hushåll och nyanlända bor i hyresrätter, framförallt inom allmännyttan och framförallt i Malmö.

Kunna välja

Segregation handlar om möjligheten att kunna eller inte kunna välja sitt eget bostadsområde, ett val som utgår mycket ifrån trygghet och kvalitén på samhällsservicen. Idag är en avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att ta sig in på arbetsmarknaden och ett områdes nivå på skolan blir därmed avgörande. Bostadsområden med en hög omflyttningsgrad och många nyanlända ställs inför större utmaningar än andra områden och dessa skolor kommer antagligen aldrig att kunna konkurrera med de välbärgade kranskommunernas.

Några av de välbärgade kranskommunerna har under flera år i rad vunnit priser för den höga kvalitén på skolan, men det är en tävling som förs på väldigt olika villkor. Den nya lagen är tänkt att göra tävlingen mer rättvis, men det återstår nu att se i vilken grad kranskommunerna går med på de nya spelreglerna.