
Tillfälliga bostäder på tillfällig vistelseort
Lagen som infördes den 1 mars 2016 reglerar hur många nyanlända invandrare varje län och kommun ska ta emot. Det är en lagstiftning som inskränker på det kommunala självstyret, men regeringen har bedömt att behovet av integration väger tyngre efter de senaste årens omfattande mottagande av flyktingar. Uppdelningen av nyanlända utgår ifrån möjligheten till en snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Det innebär att välbärgade kommuner nu tvingas ta ett ökat ansvar över mottagandet av nyanlända invandrare som har fått asyl, men som inte kan ordna boende på egen hand.
I våras skrev jag en masteruppsats (masterprogrammet Hållbar stadsutveckling, SLU i Alnarp) om hur skånska kommuner förhåller sig till den nya lagen och hur de arbetar för att tillgodose bostadsbehovet. Tidigare har det varit möjligt för kommuner att undslippa ansvar genom att hänvisa till bristen på hyresrätter, men det är inte längre möjligt. I uppsatsen intervjuar jag sju skånska kommuner, några av dem är Malmös mest välbärgade kranskommuner. Vissa av dessa kommuner uppger att de endast kommer att erbjuda nyanlända tillfälliga bostäder som omfattas av en tidsfrist. Det blir därefter upp till de nyanlända själva att ordna bostad i kommunen.
Högt bostadspris
En av de medverkande kommunerna tror inte att de nyanlända blir kvar speciellt länge inom kommunen, då priset på bostäder är bland de högsta i landet, och de nyanlända förutspås flytta vidare till Malmö. Lagens effekt är beroende av att de nyanlända bor kvar inom den anvisade kommunen under en längre tid. Tillfälliga bostadslösningar har ansetts nödvändiga att tillåta då många välbärgade kommuner i princip saknar hyresrätter, men används de som ett medel för att slippa ansvar behöver lagstiftningen stramas åt.
Sambandet mellan inkomst och upplåtelseform är mycket stark i Sverige och det är för kommuner möjligt att styra sin befolkningssammansättning genom fördelningen av upplåtelseformer. Inkomstfattiga hushåll och nyanlända bor i hyresrätter, framförallt inom allmännyttan och framförallt i Malmö.
Kunna välja
Segregation handlar om möjligheten att kunna eller inte kunna välja sitt eget bostadsområde, ett val som utgår mycket ifrån trygghet och kvalitén på samhällsservicen. Idag är en avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att ta sig in på arbetsmarknaden och ett områdes nivå på skolan blir därmed avgörande. Bostadsområden med en hög omflyttningsgrad och många nyanlända ställs inför större utmaningar än andra områden och dessa skolor kommer antagligen aldrig att kunna konkurrera med de välbärgade kranskommunernas.
Några av de välbärgade kranskommunerna har under flera år i rad vunnit priser för den höga kvalitén på skolan, men det är en tävling som förs på väldigt olika villkor. Den nya lagen är tänkt att göra tävlingen mer rättvis, men det återstår nu att se i vilken grad kranskommunerna går med på de nya spelreglerna.
LINNÉA LINDEMANN
samhällsplanerare, arbetar idag med
bostadsplaneringsfrågor på SKL,
Sveriges Kommuner och Landsting
Gemensamt ansvar för barns rörlighet
Planering och gestaltning av barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa, skriver Veronica Hejdelind.
Behövs lekplatserna?
Det finns hinder och rädslor att övervinna för den aktör som vill bygga kreativt, utvecklingsfrämjande och barnvänligt. Men det är nödvändigt, skriver Ahmed Al-Breihi.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
Skogens träd på väg in i stan
I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.
Planterar för allas vår framtid
Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet.
Stadskärnan föds på nytt
Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor.
I skavet mellan urbant och ruralt
Dualistiska kategorier som stad och land, eller urban och rural, är motsatspar som hjälper oss att förstå och förklara vår omvärld, skriver Elin Slätmo, Nordregio.
Tar vi vägen för given?
Har vägen och dess förhållande till samhällsbygget börjats ta för given av arkitektkåren, frågar sig Johan Folkesson, chefsarkitekt vid Trafikverket.