
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning.
Statsministern var tidigt ute med att deklarera att Sverige skulle vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. En delegation, som jag själv tillhör, tillsattes för att ta reda på hur. Det var ett klokt drag av regeringen att vilja involvera fler samhällsaktörer i hur:et. Delegationen valde ett inkluderande tillvägagångssätt för att de förslag vi ska ge till regeringen skulle ha så hög trovärdighet som möjligt.
Näringsliv, myndigheter och civilsamhälle har påbörjat sina förändringsresor, vissa mer genuint än andra. Agenda 2030 har för många visat sig vara ett användbart ramverk för att få begriplighet och fokus i hållbarhetsarbetet. Den kommunala nivån, våra städer och orter, är avgörande för de globala utmaningarna som nästan alltid kräver lokala lösningar. Frågan om stadsplanering har fått en ny innebörd när alltfler forskare, tjänstemän och politiker förstår att det faktiskt går att planera för framtid och hållbarhet. Alltför länge har vi faktiskt gjort tvärtom. Dessutom är det i den lokala myllan som den faktiska samverkan mellan olika aktörer blir till verklighet.
Samlar världens städer
Den globala versionen av den lokala myllan är The New Urban Agenda som utvecklades i FN organet UN-Habitat som samlar världens städer. Men är det verkligen städer snarare än länder som har störst påverkan på världens utveckling? Ja, när det gäller risken för negativ utveckling är det länderna som styr, som brexit, Trump, konflikter och kriser. Och när det gäller den positiva utvecklingen som lyckad integration, miljöarbete och socialt entreprenörskap är det städer som står i centrum. Det är sanningar med modifikation. Men i en tid av snabb urbanisering koncentreras dock både hot och möjligheter till våra städer. Det är en viktig insikt för att förstå hur:et i arbetet för hållbar utveckling.
Strax före sommaren 2017 presenterade delegationen sitt förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030. Utifrån devisen att inget mål är viktigare än något annat av de 17 målen eller 169 delmålen valdes sex tematiska områden ut som nav i genomförandet. Ett område var givetvis ”hållbara städer” eftersom det lokala genomförandet är motorn i hållbarhetsarbetet.
När våren nu står och tvekar ska regeringen lägga fram sitt förslag till handlingsplan som tar delegationens förslag och sex tematiska områden som utgångspunkt. Tyvärr är det få politiska partier som verkar vilja göra hållbarheten till en valfråga. Visst, Agenda 2030 är ingen partipolitisk agenda utan en gemensam. Men den kräver politiska beslut för att kunna genomföras. Politiken behöver sluta tveka och istället driva på en hållbar utveckling.
JOHAN HASSEL, vd för tankesmedjan Global Utmaning. Ledamot i regeringens Delegation för Agenda 2030.
Fler hyresrätter ökar rörligheten
Över 350 000 unga vuxna är idag utan hem. Fler hyresrätter måste byggas för att öka rörligheten på marknaden, skriver Malin Stenborg från paraplyorganisationen Bostadsvrålet.
Kampen om utrymmet
Staden är en aktuell fråga. Ett av skälen till att den urbana livsformen får sådant fokus är att det löper en stark urbaniseringsvåg över världen. År 2008 inträffade brytpunkten när fler människor av jordens befolkning befann sig boende i städer än på landsbygden. I västvärlden har situationen varit så sedan ännu längre. Tendensen med en galopperande urbanisering kommer att fortsätta enligt alla prognoser. Många menar att vi måste bygga tätare städer. Byggbolagen, politikerna, fastighetsmäklarna men även bland ekologerna, stadsplanerarna och arkitekterna finns det många som ser framför sig en trängre och mera komprimerad stad. Konsekvensen blir en kamp om utrymmet i staden. I den processen får inte allt plats. En viktig fråga för stadsplanerare och politiker blir då vad vi kan undvara. Vad ska offras? Vilket pris är vi beredda att betala?
Hur ska det gå för barnen i staden, när staden förtätas mer och mer?
Utan att reflektera över barnkonsekvenser byggs idag höga hus tätt, något som ger djupa och långa skuggor på gårdar och gator. Det skapar också brist på dagsljus inne i byggnaderna. Man bygger kvartersstad med minimala fri- och parkytor, skolor utan skolgård och förskolor med pyttesmå ”utsläppsgårdar”.
Arkitektur för alla?
Nyligen släppte FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) en rapport om flyktingars situation i världen som visar att över 50 miljoner människor är på flykt – den högsta siffran sedan andra världskriget. Människor tar sig över gränser i jakt på trygghet och stabilitet. Men på andra sidan gränskontrollen väntar nya barriärer, inte minst i form av främlingsfientlighet.
Hej ministern! Halv miljard till skolgårdar – hur ställer sig utbildnings-
departementet till det?
Till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna har jag fått många mejl och frågor om vad som kommer att hända när regeringen nu avser satsa en halv miljard kronor på skolgårdsförbättring. Många av de som frågar uppskattar de satsningar som regeringen gör, men jag kan aldrig ge ett vettigt svar på hur våra skolmyndigheter kommer att kunna involveras eller inte. Jag skrev till dig häromdagen och jag behöver göra det igen för att göra ett par förtydliganden.
Fram för fler könsneutrala lekplatser!
Den utvalda platsen för en lekplats, dess material och färg måste kunna tolkas fritt av både barn och vuxna och ska aldrig signalera könstillhörighet, detta skriver landskapsarkitekt Sara Fridh med den nyrenoverade Fiskelekplatsen i Malmö som exempel.
Det krävs mer än Chalk and talk – det behövs gränsöverskridande kunskaper där närmiljö blir lärmiljö på förskolegårdar och skolgårdar
Lärare får inte vara rädda för att snubbla på tröskeln. De måste våga ta med sig eleverna ut – för att lära in i omgivningen! Detta menar Anders Szczepanski, enhetschef på Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU), vid Linköpings universitet.
Därför ungdomsengagemang i stadsutvecklingen
År 2014 initierade Urban Innovation Lab projektet Young Urban Innovation, för att undersöka och utveckla former för barn och ungdomars medverkan i stadsutvecklingen med kvarteret Råbykungen som case.
Tillsammans med eleverna utvecklas yrkesrollen
I Malmöprojektet Gröna skolgårdar har delaktighet och demokrati varit prioriterat. Att arbeta med skolgården tillsammans med eleverna kan också utveckla den egna yrkesrollen, menar landskapsarkitekt Lena Jungmark. >>
Särkravsförbud cementerar byggbranschen
Orsakerna till byggkostnadernas utveckling beror inte på kommunernas krav på innovation. Det menar Bengt Persson, samverkanslektor vid inst f. LAPF, SLU Alnarp, som skrev SLU:s remissvar på regeringens förslag om slopade särkrav. >>
Är trendiga material viktigare än barn?
Det råder kunskapsbrist hos dem som designar barns utemiljöer. Trendiga material – som gummiasfalt – väger tyngre än vad som är bäst för barn och miljö, skriver Emma Crawley, projektledare för pedagogiska skolgårdar i Västerås. >>
TA ETT SAMLAT GREPP FÖR ATT FÅ FART PÅ BOSTADSBYGGANDET!
Att minska möjligheterna att överklaga planer och på andra sätt korta planprocessen är viktiga och nödvändiga reformer för att minska den akuta bostadskrisen. Men det räcker inte, menar Håkan Persson, vd för Tema. >>
Sidor
- « första
- ‹ föregående
- 1
- 2
- 3
- 4