Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning.
Statsministern var tidigt ute med att deklarera att Sverige skulle vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. En delegation, som jag själv tillhör, tillsattes för att ta reda på hur. Det var ett klokt drag av regeringen att vilja involvera fler samhällsaktörer i hur:et. Delegationen valde ett inkluderande tillvägagångssätt för att de förslag vi ska ge till regeringen skulle ha så hög trovärdighet som möjligt.
Näringsliv, myndigheter och civilsamhälle har påbörjat sina förändringsresor, vissa mer genuint än andra. Agenda 2030 har för många visat sig vara ett användbart ramverk för att få begriplighet och fokus i hållbarhetsarbetet. Den kommunala nivån, våra städer och orter, är avgörande för de globala utmaningarna som nästan alltid kräver lokala lösningar. Frågan om stadsplanering har fått en ny innebörd när alltfler forskare, tjänstemän och politiker förstår att det faktiskt går att planera för framtid och hållbarhet. Alltför länge har vi faktiskt gjort tvärtom. Dessutom är det i den lokala myllan som den faktiska samverkan mellan olika aktörer blir till verklighet.
Samlar världens städer
Den globala versionen av den lokala myllan är The New Urban Agenda som utvecklades i FN organet UN-Habitat som samlar världens städer. Men är det verkligen städer snarare än länder som har störst påverkan på världens utveckling? Ja, när det gäller risken för negativ utveckling är det länderna som styr, som brexit, Trump, konflikter och kriser. Och när det gäller den positiva utvecklingen som lyckad integration, miljöarbete och socialt entreprenörskap är det städer som står i centrum. Det är sanningar med modifikation. Men i en tid av snabb urbanisering koncentreras dock både hot och möjligheter till våra städer. Det är en viktig insikt för att förstå hur:et i arbetet för hållbar utveckling.
Strax före sommaren 2017 presenterade delegationen sitt förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030. Utifrån devisen att inget mål är viktigare än något annat av de 17 målen eller 169 delmålen valdes sex tematiska områden ut som nav i genomförandet. Ett område var givetvis ”hållbara städer” eftersom det lokala genomförandet är motorn i hållbarhetsarbetet.
När våren nu står och tvekar ska regeringen lägga fram sitt förslag till handlingsplan som tar delegationens förslag och sex tematiska områden som utgångspunkt. Tyvärr är det få politiska partier som verkar vilja göra hållbarheten till en valfråga. Visst, Agenda 2030 är ingen partipolitisk agenda utan en gemensam. Men den kräver politiska beslut för att kunna genomföras. Politiken behöver sluta tveka och istället driva på en hållbar utveckling.
JOHAN HASSEL, vd för tankesmedjan Global Utmaning. Ledamot i regeringens Delegation för Agenda 2030.
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
