Nya framtidsbilder krävs
Är det come-back för landsbygden? Vi ser både ett politiskt uppsving och TV-serier med utslitna 245:or och nedlagda butiker. Medier som frågar om det finns grogrund för Trump-effekter också hos oss. Det förväntas nästan eftersom svensk landsbygd ses som döende på samma sätt som det amerikanska rostbältet. Den parlamentariska landsbygdskommittén har lämnat 75 konkreta förslag till en samlad landsbygdspolitik. Också här med målet att stävja ökande klyftor mellan land och stad. Men jag tycker det är en slags retronormativ slagsida i allt det här. Vi ska längta tillbaka. Det är som om landsbygdens öde är beseglat och behöver lite vård i livets slutskede.
Land och stad också mera lika
Det är inte hårda fakta som gäller. Då skulle man märkt att de allra flesta kommuner haft ökande befolkning de senaste åren. Då skulle inte de nedlagda lanthandlarna stå i fokus utan det faktum att landsbygdsbefolkningen nu har tillgång till i stort sett samma utbud av varor som staden. De allra flesta hushåll har ett större köpcentrum inom enkelt räckhåll med bil och är så rörliga att detta inte är ett problem. Internet har också gjort land och stad mer lika; när statlig service försvinner från mindre orter så är det också ett teknikskifte som gynnar landsbygden. Visst är det tråkigt när försäkringskassa och arbetsförmedling inte längre finns på plats, men funktionellt har landsbygdens innevånare på många sätt fått det bättre. Bygg färdigt bredbanden! Så landsbygden är inte bara en bägare som töms när staden fylls. Dess framtid ligger inte i att vara motsats till staden. Landsbygdens svårigheter och möjligheter bör ses i ljuset av globaliseringen. Vi ser både flyktingar och arbetskraft komma till landsbygden, kanske tillfälliga flöden, kanske människor som flyttar vidare eller också en svag signal om en större förändring. ”Floating populations” är en del av globaliseringen: stora grupper av människor på väg över berg och hav som arbetskraft, flyktingar eller på jakt efter livskvalitet. Hursomhelst skapar detta nya utmaningar och kanske nya möjligheter för landsbygden.
Ödelägger livsbetingelser
Klimatförändringen kommer att ödelägga livsbetingelserna på många håll i världen. Våra marker, våra hektar och vår natur kommer att bli viktigare i ett globalt perspektiv. Vi får ett större ansvar för att vårda naturresurserna, för att hålla dem produktiva. Det är här som de stora framtidsfrågorna ska ställas och besvaras. Landsbygdens framtid är på många sätt mer öppen än städernas. Landsbygden blir viktig på nya sätt när historien rullar vidare. Då behöver vi en landsbygdsdiskussion som inte kör fast i schablonerna. Det är ett bekymmer att medierna koncentreras till storstäderna där den här retronormativa landsbygdsdiskussionen har sitt starka fäste. Det ställer en allvarlig fråga: var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidsbilderna av land och stad?
ERIK WESTHOLM är Kulturgeograf, professor vid institutionen för Stad och Land vid SLU. Ordf i kommittén för Land och Stad vid Skogs - och Lantbruksakademien.
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
