Mer politik!
Om allas bostadsbehov ska kunna lösas måste regeringen agera. Det behövs en ny bostadspolitik, skriver Johan Lindholm, ordförande i fackförbundet Byggnads.
Mina medlemmar har bostad, men de som behöver nyrekryteras till yrket har det inte. Själv hade jag barnbarn inneboende flera månader på grund av bostadsbristen. Inte ens om man är ordförande för Byggnads och basar över mer än 100 000 byggarbetare är man immun mot bostadskrisen. Det finns hundratusentals andra sådana anekdoter – och det gömmer sig en massa uppskjutna livsdrömmar bakom var och en av dem och det är bostadsbristen som orsakar dem.
Ungdomar får inte studentrum, arbetslösa kan inte ta ett jobb på annan ort, och folk bor fler än man trodde var möjligt på liten yta. Allt sådant gör att livet stannar upp. Det rör så många människor att Sverige och vår samhällsekonomi stannar upp. Det gäller den svenska skolans kräftgång. Ökad trångboddhet och segregation gör det svårare att lösa den svenska skolans fallande resultat. Universitetsstudenter tältar. Det gäller stängda vårdavdelningar där det saknas personal för att de inte har råd med det boende de eventuellt kan få med tanke på den lön de har. Folk tackar nej till jobb de skulle passa för och skulle vilja ha för de inte kan hitta bostad. Det missgynnar arbetsgivarna, arbetstagarna och samhällsekonomin.
Inga drömkunder
Hur ska integrationen fås att fungera med dagens boendesituation? Grupperna som beskrivs ovan är inte byggbolagens och marknadens drömkunder. Det gör att det behövs en ny bostadspolitik om allas bostadsbehov ska kunna lösas. Politikens uppgift är att bygga ett fungerande samhälle och göra det lönsamt för marknaden att bygga vad som är långsiktigt samhällsekonomiskt befogat, och det ska ske såväl socialt som ekologiskt hållbart. Avdragen för räntor och ROT uppgår till flera tiotals miljarder kronor. Det finns ännu inte ett enda motkrav som har att göra med vad politiken vill uppnå med alla de pengarna. Politikpengar ska användas för att lösa problemoch skapa hållbarhet.
Morgondagens byggande måste vara mycket mer miljövänligt och materialsmart än idag. Med tanke på alla framtida byggbehov kommer byggarbetare att bli ett bristyrke. Utbildningssektorn måste redan nu planera för kommande byggarbetarbehov. Lyckas vi locka unga och nyanlända till byggbranschen har vi löst två andra samhällsproblem samtidigt – ungdomsarbetslösheten och integrationen.
Hushåll skuldsätts
Idag är det självklart för ett hushåll att skuldsätta sig för att kunna skaffa bostad. Staten, som kan låna billigare än alla andra, måste också vid behov kunna låna för att bygga upp ett bostadsbestånd till sina medborgare. Byggsatsningar ger inte bara bostäder och infrastruktur. De som får jobb får yrkeskunnande. Lyckas byggandet och därmed ett förbättrat boende vända den nuvarande samhällssegregerande trenden förbättras också det sociala kapitalet i samhället. Dessutom får mina medlemmar och barnbarn någonstans att bo.
JOHAN LINDHOLM
ordförande i Byggnads
Gemensamt ansvar för barns rörlighet
Planering och gestaltning av barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa, skriver Veronica Hejdelind.
Behövs lekplatserna?
Det finns hinder och rädslor att övervinna för den aktör som vill bygga kreativt, utvecklingsfrämjande och barnvänligt. Men det är nödvändigt, skriver Ahmed Al-Breihi.
Vi har svar men vilka är frågorna?
Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB.
Där bristen råder
Jaha, så bor man på en ö mitt ute i havet, omgiven av en massa vatten, skriver Pernilla Johansson från Gotland. Ändå präglas vardagen av vattenbrist.
De nya energilandskapen
Framtidens energiförsörjning kräver nya landskap. Men vem har tolkningsföreträde när det gäller att definiera vad landskap är och finns till för, frågar sig tankesmedjan Lablab i sin debatterande artikel.
Skogens träd på väg in i stan
I skogspolitiken talar man om skogens sociala värden. Det är ett mål som glömts bort, skriver Pär Fornling, som välkomnar samverkan mellan skogsvetenskap och landskapsarkitektur.
Planterar för allas vår framtid
Att anlägga fler koloniområden skulle öka den biologiska mångfalden i stadsnära miljöer och ge gröna ytor som är långsiktigt hållbara, skriver Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet.
Stadskärnan föds på nytt
Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor.
I skavet mellan urbant och ruralt
Dualistiska kategorier som stad och land, eller urban och rural, är motsatspar som hjälper oss att förstå och förklara vår omvärld, skriver Elin Slätmo, Nordregio.
Tar vi vägen för given?
Har vägen och dess förhållande till samhällsbygget börjats ta för given av arkitektkåren, frågar sig Johan Folkesson, chefsarkitekt vid Trafikverket.