Marknaden måste tillåtas lösa bostadskrisen
Fler reformer borde genomföras så att fler bostäder byggs och marknaden börjar fungera. Först då kan bostadskrisen lösas, skriver Henrik Edin, förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet.
Det sägs ofta att bostadsbristen i Sverige beror på en vild oreglerad marknad, men ingenting är längre bort från sanningen. Faktum är att bostadsmarknaden saknar två saker: bostäder och marknad. Dessa två påverkar varandra, och att skapa mer marknad är det i särklass mest effektiva sättet att få fler att bygga mer.
Bostadsbristen är omfattande i Sverige. Bara i Stockholm står 500 000 i kö till en hyresrätt. Långa köer tvingar människor att köpa bostadsrätt, vilket leder till att priserna bara blir högre och högre. I Stockholm har priserna på bostadsrätter ökat med 16 procent det senaste året. I vissa städer är prisutvecklingen ännu kraftigare. Bostadsbristen innebär mycket krångel för enskilda människor men är också negativt för samhället i stort. Bara i Stockholm beräknas bostadsbristen kosta samhället 21 miljarder kronor.
Stelbent system
Att det byggs för lite beror i stor utsträckning på att dagens system för bostadsbyggande är alldeles för krångligt och stelbent. Det finns flera olika reformer som borde genomföras för att förbättra systemet till att bli mer av en marknad. Bland annat borde planmonopolet lyftas från kommunal nivå till regional nivå. Enbart på det sättet kan man garantera ett planeringsarbete som tar i beaktande både de som kommer från landsbygden och de som kommer från storstan.
Vidare borde länsstyrelsen tas bort som överklagandeinstans för byggnation. Mark- och miljödomstolarna räcker gott och väl för att överklaga. Att byggen överklagas i många år är en anledning till att kostnaderna för byggnation skenar.
Detta tillsammans med en kraftig upprensning bland byggnormer och förenklingar av regelsystem kommer att få fler aktörer i byggbranschen att vilja bygga. Den ökade konkurrensen kommer att förhindra stagnation och leda till att byggklar mark inte står oanvänd. På lång sikt kommer även priserna att pressas nedåt. På så sätt är det möjligt att skapa mer marknad och samtidigt fler bostäder.
Inför marknadshyror
Även i det befintliga beståndet behövs det mer marknad. Genom att införa marknadshyror på hyresrätter skulle det bli en större rörlighet på bostadsmarknaden. Fler människor skulle få möjlighet att bo var de vill. Bostadsbristens stora samhällskostnad skulle kraftigt reduceras i takt med att rörligheten ökar.
Ett hem är inte som vilken vara som helst, det är viktigare. Därför är det obegripligt att det är så många som tolererar en fullständigt dysfunktionell marknad för bostäder. Att marknaden ska fungera borde vara en självklarhet för alla. Det är nu dags för bättring – bostadsmarknaden måste bli mer av en marknad!
HENRIK EDIN
förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet
Civilsamhället – en framtida potential
Civilsamhället kan erbjuda något väsentligt som marknaden inte förmår, skriver Åke Nilsén.
Ingen kan hantera skyfall på egen hand
Den absolut största utmaningen för skyfallsarbetet och klimatanpassning är uppfattningen att det är någon annans ansvar, skriver tre debattörer från Malmö.
Dags att vända utvecklingen!
Skolgårdarna krymper. Suzanne de Laval varnar för att det kan gå som i sagan om mäster skräddare – till slut blir det ingenting kvar.
Barns livskvalitet avgörande
Livskvaliteten för barn i världens urbana miljöer kommer att spela en avgörande roll för mänsklighetens utveckling och globala framtid, skriver Veronica Hejdelind, verksamhetschef på Arwidssonstiftelsen.
Barn tar inga risker
Kompetensen om barns lek måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer, skriver Krister Svensson, vd för Play Design Sweden.
Barns intressen måste tas tillvara
När det gäller barnens intressen i stadsbyggandet finns det anledning att agera. De kompakta städernas uterum utformas inte för barnens bästa, skolorna blir större och avstånden mellan hemmen och skolorna ökar, skriver Pia Westford, Boverket.
Sluta tveka!
I Sverige är tiden då våren står och tvekar relativt lång. Så kan man även beskriva politikens förhållningssätt till Agenda 2030, skriver Johan Hassel, vd för tankesmedjan Global Utmaning, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Vem axlar ansvaret i den smarta staden?
Dagens städer ska vara smarta, hållbara och innovativa. När alla vill testa nytt är det viktigt att värna om stadens värden, skriver Erica Eneqvist, RISE, i senaste numret av Tidskriften STAD.
Friluftslivet behöver natur
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Lars Lundström efterlyser i senaste numret av STAD en friluftsmiljönorm – den skulle kunna vägleda i kommunernas grönstrukturarbete.
Tid för Begravningsverket
Skulle en begravningsmyndighet kunna identifiera problem och utmaningar samt ta sig an strategiska frågor kring begravningsplatser i staden, frågar sig Helene Båtshake i senaste numret av Tidskriften STAD.
